Med viss förvåning läser jag att Haninge har en skolplan tagen i kommunfullmäktige för åren 2011-2015. För det första är det oerhört konstigt att Haninge gör just det. Skolplanen har avskaffats i Skollagen (2010:800).
För det andra undrar man när man läser den. Som styrinstrument är den inte mycket värd. Ingenting om huvudmannen har övergripande mål och vad man ska nå enligt dem. Bara fromma ambitioner. Inte hur man tänker sig hantera förutsättningarna och hur man styr baserat på lagkrav. Hur ska huvudmannen följa upp och utveckla skolan?
För det tredje är det överjobb att i princip skriva allt som finns i de nationella styrdokumenten.
För det fjärde undrar man över om inte politikerna har kunskap om rollfördelningen mellan huvudmannanivån och enhetsnivån.
För övrigt anser jag att skolplaner inte ska finnas eftersom det tagits bort i nya lagen utan ett mer stringent styrdokument för hur huvudmannen ska styra utbildningen men inte undervisningen.
Kunskapens trädgård
fredag 10 februari 2012
Nygammal vals
Med förvåning läser jag att Björklund och Alliansen vill införa en teorifri skola. Något mer feltänkt får man leta efter för att råda bot på Outdropsen från gymnasieskolan. För att få bukt på detta fenomen är det nog i botten hur du reformera undervisningen i skolan. Alltså hur rektorer och lärare tillsammans skapar pedagogik som kan matcha elever med skolleda och hormoner som stormar. Det är inte strukturella reformer i sig som skapar framgången.
Möjligen skulle det kanske vara dags att köra en nygammal vals och återinföra den två- respektive treåriga fackskolan. På den treåriga mera yrkesinriktade fackskolan kunde man till och med få en fackskoleingenjörsexamen. Denna utbildningsform gav en bra avvägning av teori och praktik. Den treåriga gav ett mellanår ute i verkligheten när man var i 17 årsåldern. Ett bra avbräck i skolarbetet som gav den nödvändiga praktiska erfarenheten för att förstå vikten av teori.
För övrigt anser jag det är viktigt att inte skala bort teori i utbildningarna.
Media SvD1, SvD2
Möjligen skulle det kanske vara dags att köra en nygammal vals och återinföra den två- respektive treåriga fackskolan. På den treåriga mera yrkesinriktade fackskolan kunde man till och med få en fackskoleingenjörsexamen. Denna utbildningsform gav en bra avvägning av teori och praktik. Den treåriga gav ett mellanår ute i verkligheten när man var i 17 årsåldern. Ett bra avbräck i skolarbetet som gav den nödvändiga praktiska erfarenheten för att förstå vikten av teori.
För övrigt anser jag det är viktigt att inte skala bort teori i utbildningarna.
Media SvD1, SvD2
torsdag 9 februari 2012
Gamla tider och nya
Funderar på det här med lunchmöten. Idag hade jag ett sådan med min studiekompis från KTH och SU. Spännande att reflektera över svunna tider när man ägnade sig åt att förkovra sig. När man pratar så var det som igår. Tiden och minnet är ett konstigt begrepp. Man får verkligen bekräftelse på att tiden är relativt.
Samtidigt är det intressant med utbildning. Båda har vi samma examina, men ingen håller på med det vi en gång utbildade oss för. Slår mig att det kanske trots allt inte är så viktigt vad man utbildar sig till. Man byter ändå karriärer flera gånger under yrkeslivet. Kanske det är det vår statsminister försöker säga, fast han tankar bygger på att alla måste ha en utbildning för att göra nya karriärsprång.
Riktigt kanske om du inte har en akademisk examina. Har du det finns det inget att lärar sig när det gäller tekniken att studera eller logiskt tänkande i abstraktioner. Snarare har du det ett plus för att ta in nya ämnesområden. Det stora problemet med är nog snarare att det är få som vågar ständigt röra sig utan för sin bekvämlighetszon. Skulle fler våga är det inget konstigt med det Reinfeldt sagt om framtida arbetsmarknad.
Samtidigt är det intressant med utbildning. Båda har vi samma examina, men ingen håller på med det vi en gång utbildade oss för. Slår mig att det kanske trots allt inte är så viktigt vad man utbildar sig till. Man byter ändå karriärer flera gånger under yrkeslivet. Kanske det är det vår statsminister försöker säga, fast han tankar bygger på att alla måste ha en utbildning för att göra nya karriärsprång.
Riktigt kanske om du inte har en akademisk examina. Har du det finns det inget att lärar sig när det gäller tekniken att studera eller logiskt tänkande i abstraktioner. Snarare har du det ett plus för att ta in nya ämnesområden. Det stora problemet med är nog snarare att det är få som vågar ständigt röra sig utan för sin bekvämlighetszon. Skulle fler våga är det inget konstigt med det Reinfeldt sagt om framtida arbetsmarknad.
söndag 5 februari 2012
Jämlikt visavi jämställt
Diskussionen går högt på FB när Lotta Gröning ställer en fråga eller tycker till om en sak. Senast om V och dess val av potentater i partistyrelsen. Genast har vänstermänniskor synpunkter på könsblandningen och tyngden i posten. Det är trots allt varannan damernas i styrelsen, men när det gäller valet av en man till tyngsta posten, frånsett ordföranden, ylas det högt.
Då haglar ord som jämlikhet mm i den korrekta politiska retoriken. Sådan uttryck som jämlikt samhälle får mig att dra åt öronen. Språkbruket eller ordens valör anser jag viktiga när man diskuterar. Därför gick jag i vanlig ordning och gjorde en ordboksvandring.
Jämlikt definieras med:
Jämställt definieras med:
Ett jämlikt samhälle skulle alltså vara ett samhälle där alla har lika stort värde som varje annan person. Tycker mig hört det i den utopiska diskussion om ett socialistiskt samhälle. Det har ju praktiserats under 1990-talet med föga framgång.
Däremot skulle ett jämställt samhälle vara ett där alla har samma rättigheter och skyldigheter. Ett samhälle med mer pluralism än den enfaldiga jämlikheten. Jämlikt blir det aldrig så länge det finns två människor på jorden.
För övrigt anser jag att ett jämställt samhälle är viktigt.
Då haglar ord som jämlikhet mm i den korrekta politiska retoriken. Sådan uttryck som jämlikt samhälle får mig att dra åt öronen. Språkbruket eller ordens valör anser jag viktiga när man diskuterar. Därför gick jag i vanlig ordning och gjorde en ordboksvandring.
Jämlikt definieras med:
ha lika stort värde som varje annan person.
Jämställt definieras med:
ha samma rättigheter och skyldigheter.
Ett jämlikt samhälle skulle alltså vara ett samhälle där alla har lika stort värde som varje annan person. Tycker mig hört det i den utopiska diskussion om ett socialistiskt samhälle. Det har ju praktiserats under 1990-talet med föga framgång.
Däremot skulle ett jämställt samhälle vara ett där alla har samma rättigheter och skyldigheter. Ett samhälle med mer pluralism än den enfaldiga jämlikheten. Jämlikt blir det aldrig så länge det finns två människor på jorden.
För övrigt anser jag att ett jämställt samhälle är viktigt.
fredag 3 februari 2012
Slocknad stjärnglans
Det som hände i Södertälje är inte ett arbetslöshets problem. Det är ett fel i det Hollywood som behövs för att bygga forskning och utveckling. Det vi ser är ett gigantiskt missgrepp som startade långt tillbaka i tiden, men som blommar ut i dagens skuld och finanskris.
En faktor är den sänkta stjärnstatus spetskompetensen fått i Sverige. I ivern att ge breda grupper akademisk utbildning har inneburit att kvaliteten i grundutbildningen på högskolor och universitet sänkts till gymnasienivå. Samtidigt som forskningen snarare blivit en slags doktorandutbildning istället för som för en del av jobbet på en institution och kravet på unikitet i doktorsavhandlingen.
I SvD beskrivs det som hänt i Södertälje ur många synvinklar. En av dessa vinklar är inte avsaknaden av spetsutbildningen utan brister som näringspolitik, dålig ägarstyrning, kostnadsjakt i vården och en finansmarknad som inte begriper affärlogik.
Ägarstyrning är en. Den som startade dräneringen av den medicinska forskningen var den S märkta regeringen via statens ägande av Pharmacia. När bolaget såldes till UpJohn försvann, i ett penndrag, alla patenträttigheter ur Sverige till London utan att regeringen lyfte ett finger. Man var bara glad att statskassa fick lite pengar i krisens Sverige på 90-talet. Man var inte tillräckligt smarta att i avtalet med UpJohn föra in en klausul som skulle förbjudit att resultat av svensk forskning försvann ur landet. Idag vet vi, det finns inget Pharmacia kvar i Uppsala. Samma öde verkar AstraZeneca vara på väg att gå. Den en gång stolta axeln Uppsala-Stockholm-Södertälje med sin medicinforskning och biotech är idag en skugga av sitt forna jag.
Samtidigt, om man ska tro rektorn på KI, är sjukhusen också med i det som händer. De kliniska studierna inom vården är eftersatt. Samtidigt som politiker i landsting ägnar sig åt besparingar på medicinkostnader, med derivatpreparat, som tar man död på möjligheten att dra nytta av patenterad forskning av mediciner med bättre verkningsgrad. En livsnödvändighet för en industri med långa ledtider från idé till produktion.
Det är på tiden att vi tar oss en redig funderare vad vi vill med den högre akademiska utbildningen, hur vi ska få spetskompetens och Hollywooden att fungera mellan aktörerna. För ska vi ha en kunskapsbaserad ekonomi i landet gäller det att satsa på hög kompetens inom teknik, naturvetenskap och medicin.
Media SvD1, SvD2, E24
En faktor är den sänkta stjärnstatus spetskompetensen fått i Sverige. I ivern att ge breda grupper akademisk utbildning har inneburit att kvaliteten i grundutbildningen på högskolor och universitet sänkts till gymnasienivå. Samtidigt som forskningen snarare blivit en slags doktorandutbildning istället för som för en del av jobbet på en institution och kravet på unikitet i doktorsavhandlingen.
I SvD beskrivs det som hänt i Södertälje ur många synvinklar. En av dessa vinklar är inte avsaknaden av spetsutbildningen utan brister som näringspolitik, dålig ägarstyrning, kostnadsjakt i vården och en finansmarknad som inte begriper affärlogik.
Ägarstyrning är en. Den som startade dräneringen av den medicinska forskningen var den S märkta regeringen via statens ägande av Pharmacia. När bolaget såldes till UpJohn försvann, i ett penndrag, alla patenträttigheter ur Sverige till London utan att regeringen lyfte ett finger. Man var bara glad att statskassa fick lite pengar i krisens Sverige på 90-talet. Man var inte tillräckligt smarta att i avtalet med UpJohn föra in en klausul som skulle förbjudit att resultat av svensk forskning försvann ur landet. Idag vet vi, det finns inget Pharmacia kvar i Uppsala. Samma öde verkar AstraZeneca vara på väg att gå. Den en gång stolta axeln Uppsala-Stockholm-Södertälje med sin medicinforskning och biotech är idag en skugga av sitt forna jag.
Samtidigt, om man ska tro rektorn på KI, är sjukhusen också med i det som händer. De kliniska studierna inom vården är eftersatt. Samtidigt som politiker i landsting ägnar sig åt besparingar på medicinkostnader, med derivatpreparat, som tar man död på möjligheten att dra nytta av patenterad forskning av mediciner med bättre verkningsgrad. En livsnödvändighet för en industri med långa ledtider från idé till produktion.
Det är på tiden att vi tar oss en redig funderare vad vi vill med den högre akademiska utbildningen, hur vi ska få spetskompetens och Hollywooden att fungera mellan aktörerna. För ska vi ha en kunskapsbaserad ekonomi i landet gäller det att satsa på hög kompetens inom teknik, naturvetenskap och medicin.
Media SvD1, SvD2, E24
onsdag 1 februari 2012
Den lättretade ministern
JB har åter, likt gubben i lådan, gjort förhastade uttalanden. Hur vore det om han någon gång stillade sig och tog reda på fakta. Fort och fel har aldrig varit bra, speciellt inte från en minister.
Speciellt allvarligt är det när ministern uttalar sig om pedagogiska hjälpmedel och vilken pedagogisk som skolan ska ägna sig åt. Frågan är om inte det är snudd på ministerstyre. Undra om han glömt att lagrådet smiskade honom ordentligt på fingrarna inför skollagens tillblivelse? Där hade ha gjort just sådan juridiska övertramp på grundlagen och regeringsformen med att departementet skulle komma ut med föreskrifter och råd. Där fick regeringen backa innan lagen kunde läggas som en propp på riksdagens bord.
Den senast reaktionen är oförstålig. Bara för att man använder Ipad, smart-telefoner eller laptops i skolarbetet innebär det inte att allt ska kastas ut. Det är betydligt bättre att barnen lär sig att utveckla språket och formulera meningar via datorn, med inbyggd talsyntes i maskinerna, än att traggla med pennan när motoriken inte är färdig.
Barn i sex - sju års åldern har inte en fullt ut utvecklad hjärna för att klara av finmotorik. Det är först i åtta år ålder det inträffar. Om ministern lyssnat färdigt skulle ha hört att det var så lärarna i Sollentuna berättade att man inte skulle kasta ut böcker och pennor.
Det har visat sig att barn som får använda datorer har större språkutveckling än de som tragglat med pennan i år 1. När de börjar lära sig skriva med penna i år 2 går det fortare att lära sig skriva och har en större språkutveckling än de elever som enbart använt papper och penna år 1.
Dessutom blir jag störd över stofilerna i min egen ålder som tuggar om att det bara är böcker som är det rätta läsformatet. När ska min egen generation inse att det sätt vi lärde oss saker på inte nödvändigt vis är det rätta sättet. Världen har utvecklats. Skulle man följa det axiom som dessa förfäktar skulle vi aldrig börjat använt miniräknar utan fortfarande hållit på med räknestickan. Hur begåvat hade det varit?
För övrigt anser jag att man i varje teknikutvecklings fas ska använda tekniken för att underlätta kommunikation och lärande.
Media DN ; SvD
Uppdatering 120206
Vill ni läsa vad faktiskt Maria Stockhaus sagt i fråga gå in på hennes blogg.
Blogg Maria Stockhaus
Speciellt allvarligt är det när ministern uttalar sig om pedagogiska hjälpmedel och vilken pedagogisk som skolan ska ägna sig åt. Frågan är om inte det är snudd på ministerstyre. Undra om han glömt att lagrådet smiskade honom ordentligt på fingrarna inför skollagens tillblivelse? Där hade ha gjort just sådan juridiska övertramp på grundlagen och regeringsformen med att departementet skulle komma ut med föreskrifter och råd. Där fick regeringen backa innan lagen kunde läggas som en propp på riksdagens bord.
Den senast reaktionen är oförstålig. Bara för att man använder Ipad, smart-telefoner eller laptops i skolarbetet innebär det inte att allt ska kastas ut. Det är betydligt bättre att barnen lär sig att utveckla språket och formulera meningar via datorn, med inbyggd talsyntes i maskinerna, än att traggla med pennan när motoriken inte är färdig.
Barn i sex - sju års åldern har inte en fullt ut utvecklad hjärna för att klara av finmotorik. Det är först i åtta år ålder det inträffar. Om ministern lyssnat färdigt skulle ha hört att det var så lärarna i Sollentuna berättade att man inte skulle kasta ut böcker och pennor.
Det har visat sig att barn som får använda datorer har större språkutveckling än de som tragglat med pennan i år 1. När de börjar lära sig skriva med penna i år 2 går det fortare att lära sig skriva och har en större språkutveckling än de elever som enbart använt papper och penna år 1.
Dessutom blir jag störd över stofilerna i min egen ålder som tuggar om att det bara är böcker som är det rätta läsformatet. När ska min egen generation inse att det sätt vi lärde oss saker på inte nödvändigt vis är det rätta sättet. Världen har utvecklats. Skulle man följa det axiom som dessa förfäktar skulle vi aldrig börjat använt miniräknar utan fortfarande hållit på med räknestickan. Hur begåvat hade det varit?
För övrigt anser jag att man i varje teknikutvecklings fas ska använda tekniken för att underlätta kommunikation och lärande.
Media DN ; SvD
Uppdatering 120206
Vill ni läsa vad faktiskt Maria Stockhaus sagt i fråga gå in på hennes blogg.
Blogg Maria Stockhaus
Ideiologiska övertoner
Vad har hänt med Rossana D och V? Tycker att det slagit över i övertoner och megafonbudskap, precis som på 70-talet. Med en ruskigt dogmatisk och skrik ideologi. Övertonerna gör att det inte går att ha en vettig diskussion, som märktes tydligt när Marie Stockhaus (M) och Rossana D diskuterade reklamkostnader i skolan.
Man kan ha synpunkter på hur pengar används för att marknadsför gymnasieskolan. En viktig del i skarven mellan grundskolan och gymnasieskolan är övergång och samverkan. Det är till och med ett läroplansområde. Grundskolan ska ha en process för hur man informerar kring gymnasievalet.
Vad vore mer lämpligt än att grundskolan ordnade basarer varje hösttermin där man bjöd in både offentliga som enskilda gymnasieskoler för att informera som sina program och vad de leder till för möjligheter till arbete och vidare studier.
Hur svårt kan det vara?
Media SVT Play
Man kan ha synpunkter på hur pengar används för att marknadsför gymnasieskolan. En viktig del i skarven mellan grundskolan och gymnasieskolan är övergång och samverkan. Det är till och med ett läroplansområde. Grundskolan ska ha en process för hur man informerar kring gymnasievalet.
Vad vore mer lämpligt än att grundskolan ordnade basarer varje hösttermin där man bjöd in både offentliga som enskilda gymnasieskoler för att informera som sina program och vad de leder till för möjligheter till arbete och vidare studier.
Hur svårt kan det vara?
Media SVT Play
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)