Funderar på det här med lunchmöten. Idag hade jag ett sådan med min studiekompis från KTH och SU. Spännande att reflektera över svunna tider när man ägnade sig åt att förkovra sig. När man pratar så var det som igår. Tiden och minnet är ett konstigt begrepp. Man får verkligen bekräftelse på att tiden är relativt.
Samtidigt är det intressant med utbildning. Båda har vi samma examina, men ingen håller på med det vi en gång utbildade oss för. Slår mig att det kanske trots allt inte är så viktigt vad man utbildar sig till. Man byter ändå karriärer flera gånger under yrkeslivet. Kanske det är det vår statsminister försöker säga, fast han tankar bygger på att alla måste ha en utbildning för att göra nya karriärsprång.
Riktigt kanske om du inte har en akademisk examina. Har du det finns det inget att lärar sig när det gäller tekniken att studera eller logiskt tänkande i abstraktioner. Snarare har du det ett plus för att ta in nya ämnesområden. Det stora problemet med är nog snarare att det är få som vågar ständigt röra sig utan för sin bekvämlighetszon. Skulle fler våga är det inget konstigt med det Reinfeldt sagt om framtida arbetsmarknad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar