Är boken utrotningshotad? Vet inte, men distrubtionsformerna för texter har förändrats med ipad och andra läsplattformar. Att den tryckta boken kanske minskar är väl en generationsfråga å en fråga för hur förlagen selektivt väljer att publicera manus.
Jag läser idagens kulturdel av SvD att unga läser mindre böcker. Kanske inte så förvånande med dagens social medier. Det som är intressant över tiden är att unga grabbar läser mindre böcker än vad tjejer gör. Inte för att jag är något vetenskapligt objekt för hur mina läsvanor kan ha en allmän giltighet så hade inte boken någon framträdande roll i uppväxten.
Min fantasi fick jag genom att lyssna på berättelser från mina söndagskollärare och i barntimmen i den kristna rörelse jag växte upp i. Med "skriv och läsvårigheter", som det hette på den tiden, var inte det skrivna språket viktigt. Då fokuserades istället naturvetenskap och teknik med matematiken som navet. För i min uppväxt fick man hör att man var dum när man inte fick orden på plats.
Så det här med bokläsandet tog fart först i vuxen ålder. Å sedan dess har det varit bokslukar ålder hela tiden. För det jag upptäckte i vuxen ålder var att fantasin förstärktes och tanken skärptes med träningen av att läsa orden. Samtidigt som förmågan att omvandla texten till praktisk tillämpning ökar ju mer du tränar språket.
Sedan kan jag tycka att det är lite förnumstigt när man pratar kvalitetslitteratur. Vad är det? Är det Strindberg, Tolstoj, Zola eller någon av de stor i slutet av 1800-talet. Eller är det inte så att litteratur ska läsas för att fånga fantasin och kreativiteten. Att tänka det som kan få sinnet att flytta sig utanför den kunskapsbox man hittills befunnit sig i.
Jag vet inte, men den "god litteraturen" befinner sig inte i det olika "förstår sig påare" tycker. Det viktiga skolan borde träna det uppväxande släktet är i är förhållningssättet till texter. Fakta kan man snabbt få tag idag. Problemet är den tillförlitlig? Har den relevans? Beskriver den allmängiltiga bakgrunder eller är det klart manipulativa texter?
Källkritik och kritiskt tänkande är A och O för att förstå att somliga har grumliga avsikter. Det är så man ofta blir offer för ideologisk maktutövning.
Men det är aldrig fel med en stunds njutning, att fly bort i en god historia.
Media SvD
Kunskapens trädgård
tisdag 10 juli 2012
lördag 7 juli 2012
Vart jag mig i världen vänder
När man läser de många bra förslagen som kommer från den nye S-ledaren är det två saker som lyser igenom. Det märks att han är en verkstadsgubbe och att han vill ha en arbetsmarknads orienterad skola.
Två saker som kännertecknar det gamla industrisamhälle vi en gång hade. Allt för att industrin är viktig för vår välfärd med de exportintäkter de drar in kommer inte att att lösa arbetslösheten i landet. Även om vi skulle, som förslaget från S, hjälpa små- och medelstora företag ut på markanden. För att det ska lyckas är det inte pengar i första rummet som behövs. Där är det snarare kompetenta individer som varit ute å byggt företag i världen åt stora organisationer som behövs.
För att lyckas nå dem, å få dem att ta ett osäkrare jobb i dessa företag som behöver deras kompetens, är det förändringar i trygghetssystemen som måste till.
Sedan när det gäller S-arbetsmarknadspolitik är den tom på hur du skapar jobb i det som brukar kallas tjänstesektorn eller kunskapsektorn. Här haltar även den sittande regeringen. Det verkar som politiker har oförmågan att se hur du skapar jobb i sektorer som idag är nya.
Den andra intressanta slutsatsen av S-förslaget med att få kompetent arbetskraft till företagen måste vara skolan. Å ena sida skriker man om behörighet för alla till högskolor och universitet. Å andra sidan vill man ha folk med rätt yrkeskompetens, det man får på yrkesprogram. Det verkar lite kluvet när de pratar om var ungdomar bör satsa på för utbildning.
Skulle S-förslagen genomföras skulle vi få en hårdare styrning av utbildningsvägarna ut till en rak yrkesutbildning och inte som dagens skolväsende är konstruerat. Samtidigt skulle en massiv insats på verkstadsindustrin göras med marginella effekter på sysselsättningen.
Märks att även med Stefan Löfven vid rodret är man fast i tankar och retorik från 60-talet då industrisamhället fortfarande var starkt. Men i den sektorn har inte ett nytt jobb skapats sedan mitten på 60-talet.
Så var är framtidens jobbskapande i en marknad som sägs ska bygga på kunskap?
Media SvD
Två saker som kännertecknar det gamla industrisamhälle vi en gång hade. Allt för att industrin är viktig för vår välfärd med de exportintäkter de drar in kommer inte att att lösa arbetslösheten i landet. Även om vi skulle, som förslaget från S, hjälpa små- och medelstora företag ut på markanden. För att det ska lyckas är det inte pengar i första rummet som behövs. Där är det snarare kompetenta individer som varit ute å byggt företag i världen åt stora organisationer som behövs.
För att lyckas nå dem, å få dem att ta ett osäkrare jobb i dessa företag som behöver deras kompetens, är det förändringar i trygghetssystemen som måste till.
Sedan när det gäller S-arbetsmarknadspolitik är den tom på hur du skapar jobb i det som brukar kallas tjänstesektorn eller kunskapsektorn. Här haltar även den sittande regeringen. Det verkar som politiker har oförmågan att se hur du skapar jobb i sektorer som idag är nya.
Den andra intressanta slutsatsen av S-förslaget med att få kompetent arbetskraft till företagen måste vara skolan. Å ena sida skriker man om behörighet för alla till högskolor och universitet. Å andra sidan vill man ha folk med rätt yrkeskompetens, det man får på yrkesprogram. Det verkar lite kluvet när de pratar om var ungdomar bör satsa på för utbildning.
Skulle S-förslagen genomföras skulle vi få en hårdare styrning av utbildningsvägarna ut till en rak yrkesutbildning och inte som dagens skolväsende är konstruerat. Samtidigt skulle en massiv insats på verkstadsindustrin göras med marginella effekter på sysselsättningen.
Märks att även med Stefan Löfven vid rodret är man fast i tankar och retorik från 60-talet då industrisamhället fortfarande var starkt. Men i den sektorn har inte ett nytt jobb skapats sedan mitten på 60-talet.
Så var är framtidens jobbskapande i en marknad som sägs ska bygga på kunskap?
Media SvD
torsdag 5 juli 2012
Likvärdigheten å de digitala
Uppfylld som jag blev igår av ett seminarium om digitalisering och likvärdighet, lika trött blir jag på politiker. De ägnar sig åt futtigheter som om barn ska börja en obligatorisk skola i sex års ålder, om det ska vara mindre teori i gymnasiet för skoltrötta eller behörighetskrav till högre studier på universitet och högskolor.
Det vore mer smakligt om skolpolitiker på alla nivåer, med regeringen som tagit på ledartröjan, började samlas kring en syn och strategi för att snabbt digitalisera skolan. Det är märkligt i ett land som har mest internetuppkopplingar och störst användande av smartphones att vi har en enklav i samhället som lever i stenåldern.
Därför bästa politiker lär era från detta seminarie från Visby och Almedalen 2012. Men framför allt sluta ägna er åt cykelställs frågor på den övergripande samhällsnivån. Det är andra bättre skickade att genomföra.
När får vi se en likvärdig digitaliserad skola?
Det vore mer smakligt om skolpolitiker på alla nivåer, med regeringen som tagit på ledartröjan, började samlas kring en syn och strategi för att snabbt digitalisera skolan. Det är märkligt i ett land som har mest internetuppkopplingar och störst användande av smartphones att vi har en enklav i samhället som lever i stenåldern.
Därför bästa politiker lär era från detta seminarie från Visby och Almedalen 2012. Men framför allt sluta ägna er åt cykelställs frågor på den övergripande samhällsnivån. Det är andra bättre skickade att genomföra.
När får vi se en likvärdig digitaliserad skola?
Politiskt snömos
Mitt fyrahundrade inlägget på denna blogg kommer å handla om politiskt snömos. Igen ser vi politisk patentmedicin, höja kvaliteten i skolan. Denna gång är det Ibrahim Baylan som gör detta uttalande på Brännpunkt i SvD.
Hur ska det gå till från politiskt håll? Jo, genom att ett långsiktigt arbete som kräver politiska och ekonomiska prioriteringar. Fint, men hur har den gode Baylan tänkt sig det. Det är ju inte rikspolitikerna som sköter den detaljen utan kollegorna på den kommunalnivån i allt väsentlig del.
Vad menar Baylan och S när de säger att de ska investera i gymnasieskolan? Är det en förstatligande av de fria skolformerna i landet? Har de tänkt statliga lärare i gymnasieskolan. Det känns vilseledande och lite otäckt när politiker i svepande ordalag skriver saker som en oinsatt sväljer med hull å hår när det inte är sanning.
Dagens skola är kommunaliserad. Med andra ord, makten över genomförandet ligger på de 290 kommunerna inte riksplanet. För vad Baylan säger i slutet av sitt inlägg är att S tänker sig just en hårdare styrning av gymnasieskolan från staten. Hur han tänkt sig den håller han å S tyst om.
Media SvD
Hur ska det gå till från politiskt håll? Jo, genom att ett långsiktigt arbete som kräver politiska och ekonomiska prioriteringar. Fint, men hur har den gode Baylan tänkt sig det. Det är ju inte rikspolitikerna som sköter den detaljen utan kollegorna på den kommunalnivån i allt väsentlig del.
Vad menar Baylan och S när de säger att de ska investera i gymnasieskolan? Är det en förstatligande av de fria skolformerna i landet? Har de tänkt statliga lärare i gymnasieskolan. Det känns vilseledande och lite otäckt när politiker i svepande ordalag skriver saker som en oinsatt sväljer med hull å hår när det inte är sanning.
Dagens skola är kommunaliserad. Med andra ord, makten över genomförandet ligger på de 290 kommunerna inte riksplanet. För vad Baylan säger i slutet av sitt inlägg är att S tänker sig just en hårdare styrning av gymnasieskolan från staten. Hur han tänkt sig den håller han å S tyst om.
Media SvD
tisdag 3 juli 2012
Stefan Löfven visa Bertil Ohlin
Sommar universitetet verkar detta år fått slagsida åt det politiska. Både dåtid och nutid. Dåtid av att få en inblick i det som var en del i uppväxten. Som man fick med modersmöjlken, men som när man läser det så 60 till 50 år senare ser helt annorlunda ut än den bild man skapade sig.
Genom att läsa biografin om Bertil Ohlin får man en inblick i hur svårt det är att vara politiker med en annan bakgrund. Ohlin lärde sig aldrig det politiska rävspelet till skillnad mot Erlander. Även om bägge vara akademiker så växte den ena upp i forskarvärlden och den andra i politiken.
Med sin rationalitet stötte säkert Ohlin bort en å annan. Men han var en nagel i ögat på socialdemokratin fram till sitt nederlag i pensionsfråga. ATP-striden var pokerspel på högnivå av Erlander. Med en andra kammare med en madatfördelning på 155 - 155 mellan blocken var det ytterst osannolikt att vinna striden. Vi vet att det blev så, en "svikare" från FP gjorde att S tog hem ATP-striden med knappast möjliga majoritet 156 mot 154.
Dock är det intressant i historiens perspektiv att se att det snarare var Bertil Ohlins linje som borde vunnit. 1994 var vi ju tvungna att ändra pensionssystem för "åtagandena i dagens system (ATP-systemet) saknar den trovärdighet som krävs".
Hur hänger detta ihop med Stefan Löfven? Jo, han kommer från en icke politisk kultur. Lite samma som Bertil Ohlin. Den stora frågan är hur han som förhandlings människa ska lyckats komma till koncensus om frågor i ett parti där otroheten är stor. Det är inte som att sitta vid förhandlingsbordet med parterna på arbetsmarknaden för att komma fram till en lösning på ett problem. I politik är det ideologin som styr inte koncensus om lösning av ett problem.
De visar tydligt exemplet om Bertil Ohlin och ATP-striden. Även om han sakligen hade rätt redan 1957 - 1959 så var det först 1994 som det bekräftades. Som Palme lär ha sagt: politik är att vilja. Frågan är vill Löfven och kan han oskadliggöra de Juholtkrafter som är på gång inom socialdemokratin. Den som lever får se.
Genom att läsa biografin om Bertil Ohlin får man en inblick i hur svårt det är att vara politiker med en annan bakgrund. Ohlin lärde sig aldrig det politiska rävspelet till skillnad mot Erlander. Även om bägge vara akademiker så växte den ena upp i forskarvärlden och den andra i politiken.
Med sin rationalitet stötte säkert Ohlin bort en å annan. Men han var en nagel i ögat på socialdemokratin fram till sitt nederlag i pensionsfråga. ATP-striden var pokerspel på högnivå av Erlander. Med en andra kammare med en madatfördelning på 155 - 155 mellan blocken var det ytterst osannolikt att vinna striden. Vi vet att det blev så, en "svikare" från FP gjorde att S tog hem ATP-striden med knappast möjliga majoritet 156 mot 154.
Dock är det intressant i historiens perspektiv att se att det snarare var Bertil Ohlins linje som borde vunnit. 1994 var vi ju tvungna att ändra pensionssystem för "åtagandena i dagens system (ATP-systemet) saknar den trovärdighet som krävs".
Hur hänger detta ihop med Stefan Löfven? Jo, han kommer från en icke politisk kultur. Lite samma som Bertil Ohlin. Den stora frågan är hur han som förhandlings människa ska lyckats komma till koncensus om frågor i ett parti där otroheten är stor. Det är inte som att sitta vid förhandlingsbordet med parterna på arbetsmarknaden för att komma fram till en lösning på ett problem. I politik är det ideologin som styr inte koncensus om lösning av ett problem.
De visar tydligt exemplet om Bertil Ohlin och ATP-striden. Även om han sakligen hade rätt redan 1957 - 1959 så var det först 1994 som det bekräftades. Som Palme lär ha sagt: politik är att vilja. Frågan är vill Löfven och kan han oskadliggöra de Juholtkrafter som är på gång inom socialdemokratin. Den som lever får se.
Stora växlar
Är det troligt att de rödgörna kan bilda regering om två år? Knappast! MP profelerar sig som ett fristående alternativ. V kan inte S ta i för då händer det som kan hända S själva.
Vad debattörerna inte riktigt berör i sitt inlägg, av förklarlig anledning, är just det som mullrar i S. Håkan Juholt må vara borta och väljarkåren smikrad av Stefan Löfven. Men vad som väljarkåren inte riktigt tycks ta i beräkningen är att än har ingen politik presenterats av S. Än har ingen på riktigt, från sett Kjell-Olof Feldt och PJ Anders Linder, sätt det muller som håller på inom vänsterleden i S.
Med LO och Tiden som navet samlar vänsterkrafterna sig för en strid i april nästa år på partikongressen. Antingen lyckas Löfven att hålla ihop partiet och köra den linje som väljarkåren tror att han ska göra eller så vinner vänsterflygeln igen. Undra hur många i väljarkåren som vill ha tillbaka fondsocialism. Vi lyckades ju stoppa galenskaperna från LO för 30 år sedan. Om den kommer åter, när LO är färdig med sin utredning till vintern om det här med vinster i välfärden är nog det stekta smöret bra härsket.
Så hur stora är chanserna till en framåtriktad kraft från S för det Sverige behöver. Den som lever får se. Två saker avgör. För det första lyckas Löfven hålla ihop paritiet och köra mittenforan. Eller för det andra kommer vi att se en partisprängning av S?
Media SvD
Vad debattörerna inte riktigt berör i sitt inlägg, av förklarlig anledning, är just det som mullrar i S. Håkan Juholt må vara borta och väljarkåren smikrad av Stefan Löfven. Men vad som väljarkåren inte riktigt tycks ta i beräkningen är att än har ingen politik presenterats av S. Än har ingen på riktigt, från sett Kjell-Olof Feldt och PJ Anders Linder, sätt det muller som håller på inom vänsterleden i S.
Med LO och Tiden som navet samlar vänsterkrafterna sig för en strid i april nästa år på partikongressen. Antingen lyckas Löfven att hålla ihop partiet och köra den linje som väljarkåren tror att han ska göra eller så vinner vänsterflygeln igen. Undra hur många i väljarkåren som vill ha tillbaka fondsocialism. Vi lyckades ju stoppa galenskaperna från LO för 30 år sedan. Om den kommer åter, när LO är färdig med sin utredning till vintern om det här med vinster i välfärden är nog det stekta smöret bra härsket.
Så hur stora är chanserna till en framåtriktad kraft från S för det Sverige behöver. Den som lever får se. Två saker avgör. För det första lyckas Löfven hålla ihop paritiet och köra mittenforan. Eller för det andra kommer vi att se en partisprängning av S?
Media SvD
Politiker är servisen
Politiker ska inte syssla med entreprenörskap. Om vi tar bilden krogen är de inte i köket de ska jobba utan i servisen, alltså hovmästare eller servitör som ser till att gästerna för det som de beställt. Köksmästaren är just de där kokarna som vet hur anrättningen ska tillagas.
Annars blir det som på bilden!
Urban Bäckström påminde mig igår på Facebook hur det kan gå när glada politiker och andra ger sig på att leka entreprenrörer. Tjorven ni vet. Bilfabrik i Kalmar som i princip bara hade en kund Posten. Det gick som det gick. Volvo PV köpta fabriken och började tillverka personbilar i den.
För övrigt anser jag att politiker bara ska skapa infrastukturen för att privata innovatörer och bankirer ska gör jobbet.
Media SvD
Annars blir det som på bilden!
Urban Bäckström påminde mig igår på Facebook hur det kan gå när glada politiker och andra ger sig på att leka entreprenrörer. Tjorven ni vet. Bilfabrik i Kalmar som i princip bara hade en kund Posten. Det gick som det gick. Volvo PV köpta fabriken och började tillverka personbilar i den.
För övrigt anser jag att politiker bara ska skapa infrastukturen för att privata innovatörer och bankirer ska gör jobbet.
Media SvD
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)