Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 3 april 2011

Sextiotals sväng

I Juholt land verkar allt som fanns på sextiotalet rätt. Visst kan vara det. Annat inte. Framför allt verkar mr Juholt helt ha glömt att vi 68:or gjorde revolt mot överhögheten och kollektivismen.

Hur kan det vara sant säger säker några vänner från den tiden om kollektivismen?

Jo, det vara start skottet för att gå från kollektiva lösningar i korporativistisk anda. Det var nog främst överklassungarna och medleklassens barn som ville leka kollektiva, medan arbetarungarna som levt i dessa miljöer bröt sig ur och startade sin klassresa för att realisera sin mål. Där vi ser det indvidualistiska samhället av idag.

Därför blir det så fel när Juholt ondgör sig över det fria skolvalet med att säga att
...etablerandet av friskolor leder till ökad segregering och sjunkande resultat...
det är inte etableringen av fristånde skolor som är orsaken till segregeringen och sjunkande resultat. Utan i mångt de 290 olika sätten skolan bedrivs på i landet. Eftersom det till stora delar beror på kommunpolitiker med bristande skolpolitiskt kunnande som styr skolan på lokal nivå. Vi fått en skolan som av akademiserats och omsorgsfokuserats.

Samtidigt är det nys eller ett journalistiskt knep att börja prata om "sorteringsskola" och "katederundervisning". Det är kanske de ända ord de förknippar när de hör ordet "fritt skolval" och "lärarledd undervisning".

För sorteringsskola är något helt annat än den till vissa delar förfuskade kompensatoriska skolan. Sorteringsskolan fanns fram till grundskolereformen. Folkskolan, realskolan och läroverket vara just soteringsskola beroende från vilken samhällsklass du tillhörde.

När grundskolan infördes krävdes inte speciella ansöknings förfarande för att skapa dig behörighet till gymnasieskolan. Om det fria skolvalet inneburit en form av segregering och sortering beror det nog ytterst på att de kommunala skolorna inte förmått hålla måttet i stort. Och det är svagt av Juholt att skylla detta på de fristående skolorna.

Dessutom kommer rättning i leden från 1 juli 2011. Då är de fristående skolorna en del av skolväsendet under beteckningen enskilda skolor med samma krav och rättigheter som de offentliga. Det ända som är sig likt är att kommunerna fortfarande står för finansieringen.

Andra påståendet om att vi skulle få en "katederundervisning" är smått ironiskt. Har han och andra skoldebattörer så dålig kunskap om vad för slags krav det finns i både skollagen och styrdokumenten läroplanen? Kunskapkrav är viktiga för att knäcka koderna i ett ämne. Men inte livsavgörande för bestående kunskap. För kunskap är nu så behäftad att den är en färskvara i alla ämnen utom matematik och språk.

På en punkt kan jag hålla med Juholt. Det är högt tid att kasta ut omsorgen ur skolan. Där är han en frisk fläkt i en unken socialdemokratisk tradition med Persson i spetsen. Juholts sextals sväng har en poäng att inte bara kunskapskraven i sig ska förbereda unga utan en koppling till "morgondagens arbetsliv". Så som det vara på sextitalet när grundskolan infördes. Där det vara tydligt på linjevalen vilken del av arbetsmarknaden man kom att hamna i.

Så det är hög tid att skolan återfokuseras till arbetsmarknad-utbildning-utveckling för att vi ska klara morgondagens välfärd, som är kunskapsdriven.

Media SvD

1 kommentar:

  1. Jag tror inte att någon tror att det fria skolvalet ensamt ansvarar för segregeringen, men precis som Juholt skriver finns det mycket starka tecken på att skolvalet leder till ökad segregering och sjunkande resultat:

    http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/03/25/avhandling-skolval-segregerar-skolan-mer-boendet

    http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/12/08/forskare-skolval-ligger-bakom-pisa-tapp

    Visst var det värre "sorteringsskola" tidigare, men alla som har någon som helst insyn i hur skolorna gör sina urval av elever (både friskolor och kommunala) när de har kö vet att begreppet inte alls är irrelevant i dag heller... Dessutom har vi en sortering som sker på mer informell och social grund; det hänger ju på föräldrarna om det sker ett val eller inte.

    När det gäller "katederundervisningen", eller rättare sagt fokus på "utantillkunskaper", så stämmer det förstås att Skollagen och Läroplanen i stora delar talar emot detta, men samtidigt så styr det allt starkare fokuset på nationella prov och andra krav på att läraren ska kunna presentera "bevis" för att bedömningen av elevernas kunskaper och färdigheter stämmer mot detta.

    SvaraRadera