Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

tisdag 26 april 2011

Upp till kamp

Rubriken är en klassisk strof i den gammal kampsång för bättre samhällsvillkor. Lite av den känslan får jag när PJ åter tar upp ett av skolans problem, likvärdig betygssättning eller som det populärt kallas betygsinflation. Problemet är inte precis nytt. Det har alltid funnits om man ska relatera till likvärdiga betyg. Även under det relativa betygssystemet hade du betygsinflation trots en rigid skal med ett givet antal 1, 2, 3, 4 eller 5. Där avgjorde inte kunskapen om du fick ett betyg utan din förmåga att konkurrera ut din kompis i klassen. Utåt kunde det möjligen ses som likvärdigt.

När sedan systemet byttes till ett målrelaterat betyg försvann kvoten på betyg. Då skulle teoretiskt alla elever i en klass kunna ha MVG eller A enligt nya betygssystemet. Därför är debatten om betygsinflation ur det perspektivet konstigt. Däremot kan man ifrågasätta hur betygen sätts emot det otydliga kriterier som gäller vid bedömningen. På gränsen till överotydliga i dagens system men inte ett spår tydligare i det kommande. Samtidigt saknar lärarkåren i stort kompetensen att sätta betyg och göra adekvata bedömningar.

Här till kommer kvackandet mellan ämnena i 7-9 där det dessutom kan vara så illa att det är lärare med mellanstadie kompetens som undervisar. Inte undra på att där det saknas ämneslärare, i det som för kallades högstadier eller före grundskolan realen, att det blir problem när eleverna kommer till gymnasieskolan speciellt i matematik.

Om lösningen på problemet är nationella prov råder det delade meningar om. För i ärlighetens namn hur ska du i ett målrelaterat betygsystem kunna fånga elevens förmåga att kombinera ämneskunskap (VG) eller förmåga att ta denna kunskap till ny höjd (MVG) i ett nationellt prov. För mig speglar nationella prov bara kunskap in kunskap ut, ett G.

PJ har rätt när han säger att kampen mot inflation är stramhet. Det har varit bra för välfärden i Sverige frågan är om denna metaforen går att överföra till skolans värld? Jag är tveksam.

För i samma stund PJ säger det innebär det en ökad statlig styrning på tvärsen mot Alliansregeringens strävan till valfrihet. Att det behövs andra former av avgörande för att se att den återinförda studentexamen innebär kunskaper som ger rätt validering mot vidare studier på högskolor och universitet är en annan sak.

Det kanske behövs som i IB-programmet externa examinatorer totalt i den nya gymnasieskolan. Till och med så att de kunskapstester som ska göras görs via webben med automaträttingar eller en extern examinator som rättar beskrivande provfrågor. Tekniken finns men skolan och dess myndigheter sitter fast i en värld som tillhörde gårdagen.

Media SvD

3 kommentarer:

  1. Jag undrar om inte lösningen är en riktig studentexamen underbyggd med nationella prov och en oberoende instans som rättar och bedömer. Där är du på rätt våg, det är nog så att fungerar det sista steget så inser de lägre årskurserna att det slår tillbaka väldigt snabbt om det sätter glädjebetyg som lurar eleverna in på kunskapsvägar som de inte klarar av.

    Ifall alla elever får MVG så blir betygen lika meningslösa som mitt ordningsbetyg i första klass. Att ge höga betyg används i allt för stor utsträckning som ett konkurrensmedel och det är ett rent oskick där lärare blir klämda av en skolledning som vill ha många elever. Betygsinflation och problemen med den ska inte sopas under mattan av fega personer som ska köra mantrat "allt är lärarnas fel" sen efteråt.

    SvaraRadera
  2. Jan, vi är på rätt spår i första delen av kommentaren.

    Den andra delen sitter du som många andra fast i det relativa tänket. Det är inte betygsinflation om alla har MVG.

    Betygssystemet är målrelaterat och i sin konstruktion gjort så att alla "teoretiskt" kan få MVG. Sedan vet både du och jag att elever har mer eller mindre förmåga att nå just betyget MVG. Vi får en naturlig utgallring.

    Med det sagt är det en helt annan pilsner att lärare är osikliga att bedöma kriterierna för de olika betygen och hur du möjligen ska skapa likvärdighet för studier på högre nivå.

    I det fallet måste jag trots allt säga att de "gamla" relativa betygen var mer rättvisande som signalsystem för att platsa för högre akademiska studier än dagens målrelaterade betyg.

    Med det sagt vill jag säga att allt inte beror på fega personer i form av lärare utan att det är ett systemfel i skolan som inte tagit i tu med grundläggande problem. Ett är avsaknaden av ämneslärare i år 7-9, speciellt i NO-ämnen och matematik.

    SvaraRadera
  3. Plura, det är betygsinflation när alla undersökningar visar att kunskapsnivåerna sjunker samtidigt som betygen stiger. Får jag rekommendera min artikel om glädjebetyg i Expressen:
    http://www.expressen.se/debatt/1.1804897/klart-att-vi-larare-ger-for-hoga-betyg

    SvaraRadera