Hur kan skolinspektörer komma med så olika bedömningar? Här om dagen kom det till min kännedom att det vid en och samma skola, fast i olika kommuner, fick man brist för att inte alla elever når målen i den ena kommunen. Medan i den andra kommunen var det ingen brist.
Till saken hör att det är en gymnasieskola där lägsta betyget är IG. Kan den ena inspektören påstå att då alla måste ha G i alla ämnen?
Knappast! Om man man når målen för IG så har man nått kunskapmålen för IG. Skillnad hade det varit om det varit grundskolan. Där existerar inte IG vid betygssättningen i nia för sista gången. Där hade det varit befogat att säga att eleverna inte nått mål om nu alla ska nå målen i alla ämnen. Det lägsta målet är G.
Skillnad blir det vi nästa års betygssättning. Då har vi ett betyg F, som är lika med IG, i grundskolan. Det första man kan fundera över är om man genom detta har släppt det kompensatoriska uppdraget? För det andra skulle aldrig en inspektör kunna säga att alla elever minst måste ha betyget E, som är lika med G i det gamla systemet.
Det är skrämmande att Skolinspektionen inte har inspektörer som bedömer brister på ett likvärdigt sätt. Det öppnar upp för ett godtycke. Det är ytterst viktigt att Skolinspektionen skapar gemensam kalibrering av inspektörerna. Så görs inom andra områden som ägnar sig åt revision, examination eller vad man nu kallar det.
Skolinspektionen kanske skulle ta och lärar sig lite av hur SWEDAC gör för bedömningar när de ackrediterar certifieringsorgan. För det går inte att ha en rättsosäkerhet i inspektionen. Då urholkas trovärdigheten i de beslut som Skolinspektionen ska fatta, utifrån sin nya juridiska muskler. Resultatet blir då säkert att vi får se antalet juridiska processer i förvaltningsdomstolarna öka. Det är en utveckling som inte behövs och främjar inte utvecklingen i skolan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar