I ett utspel gör sig KD till tolk för att statusen på läraryrket skulle öka om man satte högre krav på studenter till lärarlinjen. På något konstigt sätt tror politiker att det finns ett samband mellan höga betyg och förmåga att lyckas i sitt yrke. Det sambandet finns inte.
Dessutom kan man fråga sig varför betyget B i svenska skulle ge en bättre matematiklärare. Det vore bättre att man skapade lämplighetsprov för lärarutbildningen. Det är faktiskt förmåga att stå på scen och förmedla ett budskap som avgör framgången i yrket. Läraryrket och skådespelaryrket har många gemensamma beröringspunkter.
Båda har en scen. Båda har ett manus. Båda har ett budskap att berätta. Framgången avgörs hur skickligt budskapet berör och involverar publiken. Kanske det vore på sin plats att införa lite scenskola för blivande lärare. Det är inte bara ämnesdjup som avgör framgången som lärare.
Media SvD
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDet finns andra feltänk i KD:s förslag. Det känns liksom bakvänt. Hur kan man kräva en viss betygsnivå om inte utbildningen och yrkesvalet svarar upp till studentens förväntningar? Det är ungefär som att man ska tvinga fram en status för lärare. Status är något man förvärvar och här är det hela skolan som måste förändras bl.a. genom ett systematiskt kvalitetsarbete.
SvaraRaderaJag håller inte med dig om det du säger om ämnesdjup. Du kan vara en otroligt bra "skådespelare" och ha ett otroligt bra "manus" men det som är utmärkande för en riktigt skicklig lärare är någon som har såväl engagemang och skådespelartalanger som ämnesdjup, social kompetens och förmågan att i alla lägen anpassa sig, kunna samarbeta och kasta om. Det är svårt att kunna diskutera de riktigt svåra frågorna utan ett ordentligt djup, det är svårt att förklara på ett riktigt pedagogiskt sätt om du inte har ämnesdjup och framför allt är det då också lätt att lära ut och befästa ytlig kunskap som leder till fördomar och historiebruk mm.
Insiktsfullt Gertie. Du kanske missförstod mig.
RaderaMenar inte att ämneskunskap är oviktigt. Det är alltid viktigt när du står på scen att kunna ditt ämne. Vad jag ville säga var att det inte bara är djup ämneskunskap som krävs utan förmåga att förmedla.
De lärare jag minns från min skolgång är de lärare som var engagerade för sitt ämne och kunde levandegöra det.
Det finns faktiskt ett tydligt samband mellan den anställdes kognitiva förmåga och hur han/hon lyckas nå framgång i sitt yrke. Detta är väl känt inom forskning som rör organisationer, rekrytering med mera. Detta gäller generellt. Därmed inte sagt att kognitiv förmåga alltid sammanfaller med enstaka betyg i det svenska betygssystemet.
SvaraRaderaAtt det däremot finns ett behov av att fler människor med stor kapacitet ska vilja bli lärare borde därmed inte vara särskilt kontroversiellt. Men för att lyckas med det måste läraryrket förändras så att det kan matcha de yrken som dessa personer annars har möjlighet att välja.
Hur tänker du här?
RaderaJag kan känna stor sympati för din ståndpunkt då du liknar läraryrket vid skådespelarens och därvid betonar engagemanget och förmågan att nå fram med ett budskap. Fast jag tror ju även att kraven på de studerandes förkunskaper behöver höjas (jag hör förfärliga utsagor om standarden hos en del lärarstuderande). Innebär det att man måste ha betyget B i svenska för att kunna undervisa i matematik? Kanske inte, men ...
SvaraRaderaHenrik, ser inget motsatsförhållande mellan förmåga att delge kunskaper och kravet på att förkunskaper finns hos studenter. För mig är det nästa en naturföreteelse att kunskapskraven höjs vid högre teoretiska studier. Inte bara ett enskilt ämne som KD vill göra det till.
Radera