Det som absolut styr en skola är relationen elev-lärare. Då förvånas man över den kompakta överenskommelsen mellan politiken, facket och arbetsgivaren som pressenteras idag. Någon av de systemåtgärder man tänker sig kan möjligen sätta stopp för de lärarkandidater som inte är lämpade för yrket. Men de övriga kan man ha invändningar på i det förslagna 10 punktsprogrammet.
- Blir en lärare bättre för att man höjer lönerna. Är det inte en relation lön och prestation som gäller?
- Är det rätt sorts minskning av administration man eftersträvar? Är det inte undervisnings dokumentation som är viktig?
- Är legitimation betydelsefull? Nej, om den inte är kopplad till hur duglig läraren är i undervisningssituationen.
- Högre antagningskrav är det viktigt? Ja, om det sållar bort de som inte är lämpliga eller har ämnesintresse.
- Är lämplighetstest avgörande? Ja, det är inte alltid högst teoretiskt kunnande som avgör om man är en bra lärare. De med hög teoretisk kunskap passar kanske bättre som mentorer eller lektorer.
- Är didaktik viktigt? Ja, det finns för dålig kunskap om styrdokumenten bland lärare. Här har lärosätena mycket att strama upp.
- Övningsskolor är det lika med simulator? Om övningsskolor ska fungera ska den vara en del av den vardagliga skolan. Där finns verkligheten.
- VFU ska ha uppföljning och utvärdering. Bra om man får lära sig det. Analys, värdering och förbättringar är skolans vita fläck på kartan.
- Riktade statliga statsbidrag för introduktionsåret, är det en begränsning för det kommunala självstyret? Kanske, men som de kommunala skolhuvudmännen hittills skött sitt uppdrag kanske det är nödvändigt.
- Forskningsbaserat skolinstitut. Behövs det? Är det inte mer smart att ta till sig bl a Hatties forskning på vad som ger studieprestationer. Risken är annars att det som kommer ut därifrån är kejsarens nya kläder.
Media DN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar