Kunskapens värde är en fråga som sällan diskuteras. När vi diskuterar skolresultat, speciellt kunskapsresultatet blir det ofta utifrån de kända ämnena som finns i kursplaner och ämnesplaner. Det är ett sätt att se på kunskap. Jag skulle kunna vilja sätta etiketten basal kunskap på detta.
Den basala kunskapen är en plattform. Frågan är värdet av den. Om det är så att den inte når en viss höjd under lång studietid blir det ett problem långsiktigt. Om jag tittar tillbaka på mina egna studier så noterar jag att det viktigast jag fått med mig i livet är: läsandet, räknandet, skrivandet och muntlig framställning. Kompletterat med de fem avgörande förmågorna i livet: analysförmågan, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, procedurförmåga och begreppslig förmåga.
Om eleverna fick detta med sig ut i livet är det ingen konst att skapa ny kunskap. För den kunskap man lärt sig i skolan innebär att man inte är smartare än en femteklassare. Kunskap är en färskvara. Per definition går man bakåt om man ska förlita sig på kunskap man en gång förvärvat. Den bistra sanningen är att kunskapens värde är beroende av tiden. Halveringstiden blir kortare och kortare. Det har dessutom inte blivit lättare i en värld där kunskapen är transparent genom de möjligheter nätet ger.
Media SvD1, SvD2
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar