Lite provokativt kan man undra varför alla fastnar på resultat och ranking på nationella prov och PISA mätningar. De är bara indikatorer på något, men säger inget om ett skolsystem är bra eller dåligt. Om jag skulle drista mig till någon jämförelse är det möjligt att både det finska och det svenska systemet ser lika ut. Skillnaden hittills är att finnarna gjort det i större utsträckning än svenskarna. För drygt två år sedan har rektorer makten över pedagogiken och lärarna är åsatta att ständigt förbättra sitt lärande dag för dag.
Dock ska man vara medveten om en sak. Dagens skola är inte alls som skoldebattörernas skola. Idag är just jämförelse mellan statistik inte görlig på samma sätt som på den tiden skolan hade absoluta eller relativa betyg. Dagens betygssystem är ett målrelaterat betygssystem som inte gör sig så enkelt att jämföra med andra. Även om man haft oskicket att sätta en irrelevant mätskala på det som meritvärden. Dessa meritvärden säger noll om elevers kunskapsnivå mer än att vara ett signalsystem för att söka högre utbildningar.
Dagens betygssystem mäter inte bara kunskaper in-kunskaper ut i form av fakta. Det tar hänsyn till elevers förmågor både generella, som The Big 5, som ämnesdidaktiska. Det som kännetecknat svenskar genom tiderna är innovationskraften. För hundra år sedan var vi framgångsrika i industrialiseringen. För sextio år sedan inom logistiken IKEA, TetraPak, m fl. Under senare tid inom it. Om vi ska leva på kunskap, som vi säger, behöver nog ett antal förmågor förbättras.
Det som djup oroar mig är elevers läs- och skrivförmåga. Hur lyckas man att använda källkritik? Hur ser man på fakta? Har man tillräckliga matematiska kunskaper för att värdera realism, validitet, mm det som brukar kallas evidens på forskarspråk.
Tror inte att det är fruktbart att bara titta på hur bra eller dålig skolan är. Vad som kan önska av den svenska skolan är att den har rektorer och lärare som inte gör som man alltid gjort. Det är ingen framgång lika lite som det är deras uppdrag idag. Navet i skolutveckling är systematiskt kvalitetsarbete, att bli lite bättre idag än igår.
Media DN
Plura, hur kan sådan växlar dras av vanlig artighet och anspråkslöshet hos gäster på studiebesök? Och vad är det för fel på PISA? Jag citerar från Skolverkets hemsida: "I PISA ligger stor vikt på elevernas förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang. Eleverna ska kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem. I undersökningen ställs frågan om hur 15-åringar på ett konstruktivt sätt klarar att analysera, resonera och föra fram sina tankar och idéer. Man betonar det livslånga lärandet och att eleverna fortsätter att lära sig under hela livet."
SvaraRaderaHelena kan så vara. Men när man drar stora växlar på tal som bara är indikatorer är det farligt.
RaderaFör det andra känner jag din syn på Finland. Det intressanta är att jag hört liknande när jag varit i norbotten hör jag samma som från Umeå.
Artikeln fanns på nätet rätt länge innan den dök upp på DN debatt. Redan när jag läste den första gången blev jag förfärad över hur dålig den var. Att en rektor kunde visa sådan bredvillighet att uttala sig om saker som denne uppenbart inte hade granskat väl förvånade mig. Jag förstår inte varför DN debatt valt att publicera artikeln. Den framför inget av värde.
SvaraRaderaSedan undrar jag varför du pluraworld skriver att PISA säger inget om hur bra eller dåligt ett skolsystem är. Jag kan hålla med om att PISA inte säger allt, men därifrån är steget gigantiskt till att hävda att PISA inte säger något. Likaledes är det en enorm överdrift att påstå att meritvärden säger noll om elevers kunskapsnivå.
Niklas Z, kanske en vinklad boll. Men vad jag säger är att PISA är bara ett rankingsystem. Om jag satt som beslutsfattare och hade siffrorna framför mig skulle jag ställa följande frågor: Varför ligger vi där vi ligger? HUR ska vi göra för att komma därifrån? NÄR ska vi senast befinna oss på den önskade nivån? VAD är målet? HUR styr vi för att nå dit? Att dra andra växlar på mätningarna är att gå för långt.
SvaraRaderaÖverdrift eller inte om meritvärden. Är också en klar överdrift om man ska använda detta som instrument för att se kunskapsutvecklingen. Hur klassar du ett meritvärde mot ett målrelaterat betygssystem som inte har en given korrelation. Poängen inom betygsstegen är inte synkade till att till ett givet matematiskt värde så vet du vilka kunskapsmål du ska uppnått. Exaktheten i mätningen är ingen absolut sanning.
Att använda meritvärden har endast ett signalvärde i när du söker en utbildning. Eller var en klass ligger i förhållande andra klasser i skolan eller i en kommun. För att du ska få en riktig mål- och resultatstyrning måste du koppla mål för undervisningen med kunskapsmål hos eleven och mäta över tid för att få ett resultat. Utifrån dessa resultat har du ingångsvärden till att sätta mål på nytt. Den resultatstyrning du har idag är bara resultat som hänt och har noll värde eftersom du inte vet från vilken punkt du startade mätningarna, alltså vad var målet. Det är den stora bristen i dagens skola. Resultat måste alltid kopplas till mål för att du ska kunna bedöma om skolans pedagogik är den riktiga och eleven nå önskade kunskapsmål.
Det är mer än bara ett rankingsystem. Man kan även se utvecklingstrender inom en nation, i olika avseenden. Självklart ger inte PISA-resultaten svar på frågan vad som bör göras, så dina frågor i inledande stycket besvaras givetvis inte av PISA. Problemet är väl snarare att de som inte vill bry sig om PISA inte heller vill ställa dessa frågor.
SvaraRaderaJag håller självklart med om att du inte kan utläsa en viss kunskapsnivå i ett meritvärde, men om du har en elev med meritvärde 19 och en med 11 så kan man vara näst intill säker på att den med meritvärde 19 har överlag bättre kunskaper och förmåga att använda dessa kunskaper.
Ditt avslutande stycke om målstyrning är mycket märkligt. Inte så att jag tycker du har fel, men jag ser inte kopplingen till meritvärden och PISA. Det du efterlyser försvåras inte av PSIA och inte heller av meritvärden.
Poängen med ett målrelaterat betyg är att du inte ska jämföra på det sätt du beskriver. I teorin kan alla ha betyget A utan att det stör. I praktiken är det inte möjligt.
RaderaDet enda krav som finns är att alla ska ha minst betyget E i alla ämnen. Sedan hur fördelningen mellan de andra betygen ser ut är ointressant. Resonemanget kring meritvärden bygger på tankar kring det gamla relativa betygssystem. Där fanns det fog för den typ av jämförelse du gör.
Givet att du inte ser kopplingen till meritvärden och PISA. Någon sådan finns inte. Det enda staten har krav på är att alla skolor skapar likvärdighet i undervisningen utifrån fastställda nationella mål.
PISA är till för att se hur vi förhåller oss till omvärlden. Meritvärden åter är det jag skrev i mitt förra inlägg.
Uppriktigt sagt är hör detta till de mest spretiga argumentationer jag mött. Vad är det egentligen du vill ha sagt?
RaderaVad är det du har problem med?
Radera