Åter förblindar man publiken med statistik för att bevisa sina myter. Svensk skolmarknad består till 13 % av fristående skolor. Resten är offentliga skolor, både statliga (Sameskolan, Specialpedagogiska myndigheten) och landsting samt den stora delen kommunala. Att hävda att denna fördelning skulle innebära att det fria skolvalet skapat segregation är bland det mest övermaga jag hört. Det är väl snarare kommunerna som ska fundera över varför vissa kommunala skolor väljs bort.
För debattörerna kommer inte med något förslag vad som ska hända med det fria skolvalet. Det vågar nog inte eftersom de inte visar sambandet att det är de kommunala skolorna sinns emellan som är problemet.
Sedan den här myten om vinst i skolvärlden. För en vecka sedan presenterades en artikel i SvD Näringsliv som definitivt tar död på myten. Ingen av den majoritet skolor som finns hos riskkapitalbolagen går med särdeles stora överskott. Snarare tvärt om.
Nu till den stora dimridån. Myten om likvärdigheten. Debattörerna lutar sig mot skollagens 1 kap 9 § om likvärdighet. För det första är det ingen portalparagraf utan en av många i 1 kapitlet Skollagen (2010:800). För det andra tycks herrarna och damen inte läst lagstiftarnas tolkning av lagrummet. I den slås fast att likvärdigheten bygger på att skolan ska uppnå fastställda nationella mål inom ett antal områden.
Det innebär att likvärdigheten inte ska ge lika behandling eller ens lika undervisning. Här är den största feltolkningen av likvärdighets begreppet. Politiker och debattör verkar drömma sig tillbaka till den skolan jag växte upp i. Där Skolöverstyrelsen la fast vad som skulle undervisas i varje klass eftersom länskolnämnderna tilldelade pengar efter en statlig norm för undervisningen.
Sedan 1991, när regeringen Carlsson med Göran Persson som skolminister skrotade regel- och ekonomistyrningen, har svensk skola varit mål- och resultatstyrd. Med andra ord har staten tagit bort sin hand från HUR undervisningen ska bedrivas. Det är upp till varje skolenehet att välja pedagogik. Bara skolan gör det så de når de nationellt fastställda målen.
Media DN , SvD
John Bauers konkurs visar en av många nackdelar med friskolorna, förutom ökad segregation, betygsinflation samt bidrag till försämrade svenska skolresultat enligt forskning: John Bauer-gymnasierna, som samlades under Ultra Education AB, för några år sedan var landets största skolkoncern med en omsättning på 700 miljoner kronor. Grundaren belönades med flera priser, utsågs till årets entreprenör och årets varumärke. Man tog rejäla vinstutdelningar. på totalt 190 miljoner mellan 2005 och 2008. 2007 avslöjade TV4-nyheterna att ägarna hade plockat ut ännu mer i samband med en intrikat omstrukturering. 20110 skrev Östersundsposten att ägarna bildat ett nytt moderbolag (JBO), sedan köpt skolorna av sig själva till högt uppskruvade priser, och tjänat 360 miljoner på affären. Pengarna räckte dock inte till, så man intecknade framtida vinster genom att skriva ett skuldebrev på 200 miljoner.I oktober 2008 gjordes det slutliga klippet när koncernen såldes till det danska riskkapitalbolaget Axcel. Priset är okänt, men det rörde sig om minst 300 miljoner kronor.
SvaraRadera."Avvecklingen av JB:s skolor visar att systemet fungerar" skrev JB:s VD fräckt på DN Debatt tidigare. Vad sägs om den "omtanken" om de drabbade eleverna?
Enstaka näringsidkare kan bete sig som du beskriver. Men frågan kvarstår. Vad är vinst? I detta fall måste man se hur resultaten ser ut för det aktuella fallet för att man ska dra de slutsatser du gör. Det är inget självändamål att ha en stor kassa i ett bolag.
RaderaNär du nämner JB konkursen kan man säga mycket. Men de har själva bäddat för sin konkurs. I det att de har fått mycket medial badwill. Det reparera man inte snabbt. Elever flyr skolan. Som lök på laxen genomgår gymnasieskolorna sin största markandstapp pga vikande elevkullar sedan urminnes tider. Med andra ord JBs problem är ett intäktsbortfall som innebär att kostymen är för stor. Dessutom har företrädaren i en edsförklarning medgivit detta.
Sedan att kalla en försäljning för vinst är djupt okunnigt. Det är snarare ROI=Return of investment. Om riskkapitalisterna köpte bolaget dyrt är det deras problem. Förre ägare hade uppenbart lyckats klätt bruden inför försäljningen.
Försäljning är inte likställd med vinst men sker vanligen för att generera. Man väntar sig att flera friskolor ska gå i konkurs framöver.
SvaraRaderaDu skriver litet nedsättande om din egen skolgång. Med all sannolikhet var den bättre än vad dagens är, bl.a. med tanke på
-den försämring som svenska skolelever uppvisar vid internationella tester;
-den ökning av elever som ej klarar sitt inträde i universitetsvärlden.
Finns inget som helst skäl till att ha friskolor om syftet är en bra skola med elever med genomsnittligt bra kunskap, med minskad segregation och ökad likvärdighet (relaterat till skolprestation enligt Pisa)
Varför ska ska skattepengar gå till riskkapital- och andra vinstdrivande bolag, och till spekulationer a la John Bauer?
MER OM JOHN BAUERI
I oktober 2008 såldes koncernen till det danska riskkapitalbolaget Axcel
I maj meddelades att Axcell avsåg att avveckla sitt engagemang och JB Education. Totalt hade företagskoncernen då 31 gymnasieskolor och fem grundskolor med 10 000-15 000 elever, uppemot tusen anställda.
Skulderna uppgår till totalt till 1 150 miljoner kronor enligt konkursförvaltarens sammanställning, återgivet av SVT. Störst är bankskulder och koncernskulder. De står för drygt 300 miljoner vardera. Lönegarantiskulden är 139 miljoner kronor. Det är alltså lönerna till de anställda som staten måste stå för.
Samtliga dotterbolag, som var för sig innehåller en rad gymnasier, gick med vinst. Vinstmarginalen var så hög som 13 procent på gymnasierna i södra Sverige. Vinsterna har förts vidare från skolorna till JB Education (tidigare JBO) som koncernbidrag, vilket kan likställas med vinstutdelning. De samlade koncernbidragen var 266 miljoner 2009-2011, och så sent som 2011 landade de på 131 miljoner.
Om JB och ekonomi kan man prata mycket. Debatten kan bli väldigt teknisk om jag skulle dra igång valserna. Därför låter jag det bero.
RaderaJag är inte alls nedlåtande om min egen skolgång. Som den första som gick i grundskolan tyckte jag det var underbart att tjejerna som gillade språk fick läsa den linjen. Vi killar som kanske inte var så plugginriktade valde oftast teknisk linje. Utan det hade jag nog aldrig blivit akademiker.
Om vi går till den riktiga anledningen till varför skolans inte presterar bättre eller rättare sagt varför eleverna inte kommer ut med nödvändiga kunskaper är det inget systemet i sig kan påverka. Det är snarare relationen lärare och elev med ett lärandefokus som brustit. Sedan 1994 har den gamla kursplanen kunnat tolkas precis på lika många sätt som det funnits lärare. Detta har med stor veklagan stramats upp i den som kom för drygt två år sedan med hårdare krav i den sexgradiga betygsskalan vi nu har.
En av de viktigaste faktorerna i lärandet är återkoppling. Då inte bara elev-lärare utan även elev-elev. Om svensk skolan mer skulle ta till sig Vygotskij tänk och Hatties forskning skulle mycket vara vunnet. Och inget är beroende av driftsformerna eftersom skollagen sätter samma krav på fristående skolor som offentliga.