Syndabockens återkomst

Skolan börjar och syndabockens återkomst är här. Varje år så här dags fylls tidningarna om reportage kring mobbning och kränkningar. Friends har lägligt inför skolstarten gjort sin årliga undersökning. Den visar i år på att barn i 3 - 6 klass till 6 procent blivit utsatt för kränkningar. Motsvarande för gymnasielever är 3 procent.

Anledningarna till att mobbing sker på skolan speglar samhället i stort. Med den ytfixering dagens samhälle har spiller det även över på kidsen. Likaväl som våra sociala stereotyper härjar fritt hur tjejer och killar ska vara. Detta trots den intensiva debatt och krav på könsneutralitet. Läroplanen innehåller ju det här med mångfald och jämställdhet.

Så vad är det som gör att syndabocken kommer tillbaka till skolan varje läsårstart? Troligen att skolan inte har ett medvetet arbete rörande "Normer och värden". Här kan en bidragande orsak vara att pendeln slagit över till ett annat läroplansområde "Kunskaper". När skolledarna får svara på om det finns kränkningar på deras skola säger hela 10 procent att de aldrig hört talas om detta. Märkligt.

Det skulle innebär att landet Utopia finns i skolan. Rektorerna verkar antingen aningslösa eller väjer för det starka krav som skollagen lagt på dem och huvudmannen. Skollagen lägger bevisbördan i knät på skolhuvudmän och rektorer. Men lärarna blundar också. De har rapporteringsplikt om de uppdagar kränkningar. Även det som övergått till att bli mobbning. Men kanske är lydnadskulturen stor i skolor som förnekar att problemet finns. Man vill inte bli en Snowdon.

I tidningsartikel, som tyvärr inte finns på nätet, säger Lars Arrhenius, generalsekreterare på Friends och tidigare BEO, att det är verbal mobbning som är vanligast. Så kan vara men de flest mobbningar har sin grund i psyket. Psykisk mobbning tillhör den svårupptäckta och subtila formen av kränkningar.

Om skolan hade något arbetet värt namnet på detta område skulle varje skola kartlägga förekomsten av kränkningar. Var, när och hur sker de? Och varför? Här finns det många verktyg att tillgripa. Ett finns beskrivet i boken "Från skollag till vardagsarbete" utgivet av Skoldialogen.

För övrigt anser jag att skollagens kapitel 6 och diskrimineringslagen ska sitta i ryggmärgen på varje person som är aktiv i skolan. En ryggmärgsreflex som innebär ett förebyggande arbete. För detta är det tredje vanligaste området i Skolinspektionens granskningar av brister i skolan.

Media SvD