Skolakut är ett bra instrument för fristående skolor. Förslaget från Peter Malmqvist saknar dock en ingrediens: verksamheten. Oftast beror finansiella problem inte bara på överbelåning eller dåliga intäktsströmmar. I grunden är det en verksamhet som inte fullt ut har en stabil verksamhet.
Om en skolakut ska skapas behövs inte bara ett övertagande av ägandet temporärt. Hos denna akut måste kunskap byggas för hur man bedriver utbildning. Hur skapar man förutsättningarna för att skapa en undervisning som leder till att av staten uppsatta nationella mål nås. Ska en skolakut bildas är det inte en plats för bara ekonomer utan även pedagoger.
Frågan om en skolakut skulle även kunna utvidgas till de offentliga skolorna. Är det ok att kommuner kör ned skolor så de uppvisar samma problem som de konkursade fristående skolorna? Ta bara Rosengårdskollan i Malmö.
Malmqvist förslag i debattartikelen är lysande på många sätt. Den tar död på diskussionen kring vinster i välfärden. Förslagen skapar ett ramverk för hur välfärdsföretag skulle kunna hanteras inom ramen för en generell välfärd. Problemet många gånger när det gäller vård och omsorg är bristande kompetens på köparsidan av tjänsterna. Upphandlingen saknar kvalitetskrav baserad på vilken samhällsnytta som efterfrågas. På skolans område sker inte en upphandling utan alla skolor som startas måste få tillstånd för att driva skolan från Skolinspektionen. I tillståndet borde det Peter Malmqvist berör finnas med i ansökan från sökande aktör.
För övrigt anser jag att frisående skolor har en roll att fylla i svenskt skolväsende.
Media DN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar