Sänkta krav är inte problemet i skolan utan skolans oförmåga att omvandla dem till rätt sorts pedagogik. Använder lärarna kursplanen för att omvandla den till mål för varje enskild elev? Skulle inte tro det. Man trilskas fortfarande med att ha en undervisning för normalbegåvade elever.
För det märkliga är att lärare skriker på ändrade kursplaner. De själva har varit med och utformat dem. Åtminstone 1000 av deras kollegor. Är det så, hemska tanke, att lärare inte klar av språket i kursplanerna.
Den kritik man kan rikta mot kursplanerna är inte de centrala innehållet. VAD eleven minst ska lära sig utan kunskapskriterierna för betyg E, C och A. Dessa kriterier är ett under av otydlighet kryddat med värderord. God, bra och andra värdeord ger ett godtycke i tolkningen av betygskriterierna. Samtidigt dristar jag mig till att säga att bedömningskunskapen i lärarkåren är si och så. Ingen enhetlighet vare sig på sättet att bedöma som hur man gör bedömningen enhetligt.
Jag har sagt det förr och återupprepar det igen. För att man ska råda bot på godtycket i bedömningar måste två saker ske. Skapa tydliga kunskapskriterier per betygssteg, det jag gissar att Birgitta Åkerman eftersöker. För det andra måste en kalibreringsverksamhet av bedömningar till i lärarkåren precis som i certifieringsbranschen för ledningssystem. Här borde Skolverket ordna återkommande kalibrering av landets betygssättande lärare för att komma bort från subjektivitet och godtycke.
Så goda debattörer, det är inte sänkta krav vi ska ha på elever, det är lärare som ska ha förmåga att tillämpa styrdokumenten på rätt sätt.
Media DN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar