Det lutar i Pisa

Alla känner vi till det lutande tornet i Pisa. Vi känner även till den katastrofala lutningen på kurvorna i PISA för Sverige. Nu är det dags igen. Under Björklunds tid som utbildningsminister var oppositionen snabb och göra tummen ned för de skolreformer som gjorts under Alliansen tid. Man beskyllde även utbildningsminister som oförmögen att få upp svensk skolresultat när det gäller matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Nu får vi höra från ny utbildningsministern Fridolin inför de nya PISA-mätningarna:

Det finns ingenting som talar för att det skulle gå bättre i det här Pisa-provet än det gjorde i det förra.

Inte så konstigt eftersom debatten om kunskapsresultat har varit infekterad och i vissa stycken förnekande om hur det ser ut inom de områden PISA mäter. Synen på matematik och naturvetenskap har haft en stämpel på sig att vara onödiga i det moderna samhället. Det borde snarare vara tvärt om. Det digitala samhället har väl aldrig varit så beroende av matematik för att lyckas bygga lösningar. Ta bara hastigheter i fibernäten. Här avgör matematiken för att skapa nya överföringssätt. Hur kan vi komprimera bilder och videoklipp för att inte få hack och eftersläpningar. För att inte tala om den spelindustri på nätet som utvecklats.

Här vittnar rektorer om det allvarliga:

svårt att hitta lärare med rätt kompetens, särskilt för ämnet matematik.

En tanke som slår mig är, utbildas rätt sorts lärare på läroanstalterna? Eller är det så att de duktiga i matematik har bättre möjligheter i andra yrken än att lära kommande generationer matematik? Frågorna är många. Något givet svar har jag inte. Men framför allt måste samhällssynen på naturvetenskap, teknik och matematik ändras. Det var dessa storheter som en gång byggde det välstånd vi har idag. Då duger det inte med att vi bara fokuserar andra ämnen.

Så med spänning ser jag fram på hur mycket kurvorna lutar i PISA.

   
Media SvD