Kedja har hoppat av

Pedagogiskt ledarskap är en central del av rektor och förskolechefens jobb. Tragiskt nog har den kedjan i uppdraget hoppat ur styrningen av skolan och förskolan. För det är trots allt så att administration har aldrig fört en verksamhet framåt. Bilden om förändring är tydlig.

Alla vill vi se en förändring i rektorsrollen. Skollagen (2010:800) har givit rektorer och förskolechefer starka mandat att driva förändringar i förskolan och skolan. Men när det kommer till verkligheten vänder många blicken ned i backen. Oj, är det på mig det beror om några förbättringar blir gjorda. Det är ju alltid skolkulturen och förskolekulturen som tar död på alla förändringar.

Därför är ledarskapet viktigt. Att ha förmågan att lyfta blicken från den gråa händelsestyrda vardagen. I den statliga utredningen Rektor och styrkedjan (SOU 2015:22) säger sig hela 75 procent se hinder med att jobba som pedagogisk ledare i kommunala skolor (s 112). Och det bedöms vara brist på tid som styr (s 113). Fördelningen på tiden fördelar sig på 17 % på pedagogisk ledarskap, 53 % på administration och 30 % på vardagsärenden (s 132). Noteras skall att den faktiska tidsloggan som rektorer gjorde i utredningen på sitt pedagogiska ledarskap var 13 %.

Inte undra på att styrkedjan inte finns utan man trampar bara runt pedalerna utan framdrift. Inte undra på att kunskapsresultaten ser ut som den gör när fokus ligger på fel arbetsuppgifter. Samtidigt finns det här med det osynliga kontraktet mellan rektor och lära om att rektor sköter administration och lärarna sköter undervisningen. Kontraktet anses av 35 % vara brutet, 24 % tycker att kontraktet är på väg att brytas och 17 % att det inte är brutet (s 90). Med andra ord finns ingen enhetlighet att om ett brutet kontrakt. Oroväckande.

De bärande orden för pedagogiskt ledarskap hos rektorer och lärare är i fallande ordning: Lära, Elev, Leda, Pedagog, Mål, Utveckla, Undervisa, Förutsättning, Skapa, Uppdrag och Kunskap (s 95). Däremot saknas eller i ringa grad bärande ord som Systematiskt kvalitetsarbete. Det enskilt viktigaste grunden för förbättringar i skolan. Ord som systematiskt (4 %), analysera (3 %), utvärdera (3 %) och uppföljning (2 %) (s 96) är ovanliga hos både rektorer och huvudmän trots det tydliga kravet i skollagen (4 kap 3, 4§§).

Då är det hög tid att rektorer och huvudmän ser över sina uppdrag. Om vi tar sikte på pedagogiska ledare så bör de kännetecknas av ett visionärt ledarskap som kräver att visionen förmedlas i fyra dimensioner:

• ledarskapets besjälande
• kommunicerbarhet
• begriplighet
• gränsöverskridande

Allt ledarskap bygger på att man strävar efter att flyttar skolans position framåt i förhållande till sitt nuläge. Det är huvuduppgiften. Inte att hålla budget. Möjligen uppnå den samma. För att lyckas med visionärt pedagogiskt ledarskap måst systematiskt kvalitet sitta i högsätet. Att varje dag bli bättre än i går genom att ta små tuggor. Då krävs det att man skapar en metafor och metod för hur man driver detta kvalitetsarbete. Turligt nog finns just en metod för detta: kvalitetshuset eller SER-huset. Ingående beskrivning finns på blogginlägget Tuffa tider.

Med detta får du ett systematiskt kvalitetsarbete som begripligt och kommunicerbart för alla. För kvaliteten i förskolan och skolan sker i barngruppen och klassrummet. Det är förskollärarnas och lärarnas dagliga jobb att se till att läroplanernas barn- och elevmål ger resultat genom en pedagogik som ständigt förbättras.

Blogg: Tuffa tider
Källor:
Rektor och styrkedjan (SOU 2015:22)
Danielsson, Roger J (1995) - Tjänstekvalitetens hörnstenar - kundstyrd affärsutveckling, Studentlitteratur