Tuffa tider

Skolor med dåliga resultat är en utmaning. Det tycks som om varje land har olika sätt att attackera frågan. I Tyskland och Storbritannien verkar man ha ungefär lika syn på skolor i socialt utsatta områden. I London stängdes skolor. Rektorerna sparkades och lärarna utvärderades.

En sådan skola är Kingsmead Primary i Londonstadsdelen Hackney. Har var allt "Out of control" enligt rektor Louise Nichlos. Elever och föräldrar flydde skolan. Först när man faktiskt började fundera på vad som skulle göras är detta sinnebilden av hur man höjer en skola för att bli effektiva. Byt skolledning och utvärdera lärarna. Där nyckel till framgång är dataanalyser och höga förväntningar. Där inga ursäkter godtas. Lena Melander jobbade med Hackneyprojektet för att få ordning på skolorna. Hon säger:

Lärare och rektorer mäter exakt hur alla elever utvecklas. Man gör kurvor – ser man en kurva dippa så går man in med åtgärder. En elevs bakgrund får aldrig vara ett skäl för att det inte går bra.

Det är något att fundera på i den svenska skolan som har total mätnoja. Man kan inte mäta barns utveckling är den gängse melodin påhejad av den pedagogiska forskningen. Vad man kan se i London är att tuffa tider för rektorer och lärare råder. De som inte håller måttet åker ut. Här är undervisningskvalitet viktigt.

Man talar hela tiden om undervisningskvalitet. Det rektorn gör i huvudsak är att se till att undervisningskvaliteten är hög. Jag skulle vilja se hur många av svenska rektorer som tillbringar 80 till 90 procent av sin tid med att prata med sina lärare och utveckla undervisningen, säger Åsa Melander.

Hur ser det ut i Sverige? Hur ofta kan eleven nämna namnet på rektorn? Ser eleven upp till rektorn? Inte allt för förekommande i svenska skolor. Forskningen har kommit fram till att det som avgör effektiva skolor är att lärare är mer effektiva i sitt arbete och en värdefull faktor för sina elever. Har olika inlärningsmetoder och skapar stora förväntningar på elevens resultat.

Tittar vi på skolledningens betydelse och främst rektorn gäller att de är närvarande i skolan och har en "High personal profile" i skolans aktiviteter. Rektorn har ett tydligt visionärt ledarskap med förmåga att omvandla det till vardag. Ytterligare en viktig faktor för rektorer är nära samverkan med lärare och insyn i deras vardag.

För att lyckas med det fordras en metafor eller styr och analysmodell. I kvalitetsvärlden, med ursprung från Toyota, används metaforen av ett hus. Där grund, väggar, tak och rum samverkar till allas fromma. Huset som metafor beskriver både skolkulturen och den pedagogiska strukturen.

Där skolkulturen kan beskrivas utifrån "de mjuka delarna" i verksamheten, sådant som sitter i väggarna. I forskningen brukar man beskriva den som en lök. Det yttersta lagret kallas artefakter och dessa yttringar visar sig i ex teknik, klädkoder, känsloyttringar, myter och symboler som exponerar en organisations kultur. Nästa skikt visar beteendemönster och längre in kommer normerna som råder. De innersta skikten är organisationens gemensamma värderingar och grundläggande antaganden. Dessa värderingar är lika svåra att finna på som de är att förändra. Det är därför kulturen tar död på allt förbättringsarbete om man inte har en modell att styra efter och rektorer som har förmågan att driva skolor för att ta död på härskande kulturer. Det är det man sysslat med i Hackneyprojektet.

När det är gjort kan rektorer och lärare ständigt se till att få en stabil pedagogisk struktur. En struktur som beskrivs fastlagda regler, rutiner, processer och arbetssätt. Det som finns kvar i skolan när rektorer, lärare och elever går för kvällen. För SER-huset är bara starkt om taket, väggarna och grunden är stark. En svag länk försvagar hela systemet. Huset kan till och med vara så dåligt byggt att det riskerar att kollapsa.

Med de tuffa tiderna som ligger framför svensk skola är det viktigt att ta lärdom av de som varit utsatta för samma sak. Men tro inte att det går att kopiera vad andra gjort. Det enda sanna är att allt måste göras utifrån varje skolas egna förutsättningar. Här hjälper föga om huvudmännen försöker skapa likhet. Varje skola är unik utifrån sina förutsättningar. Men förbättringarna ska tas i små tuggor för att inte sätta i halsen.

Media SvD
Källa:
Danielsson, Roger J och Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen