Maktkåt sa Bill. Var ordet sa Bull.

Något mer narcissistiskt uttalande får man leta efter. Jag sitter kvar oavsett vad väljarna säger.

Löfven har blivit maktfullkomlig och nöjd. Han ska utveckla den svenska modellen. Saliga de ödmjuka, de ska ärva landet (Matt 5 kap 5 versen). Uppenbart tror Löfven att ödmjukhet inte behövs. Därför kommer kan han inte att ärva landet. Mer tomma ord får man leta efter i hans regeringsförklaring från i tisdags.

Socialdemokratins stora problem att de inte har ett svar på framtidens problem. Man kan inte lösa problemen med en politik från 40 år tillbaka som prövats och befunnits oduglig. Vad Löfven och S kan råka ut för om de fortsätter på sin inslagna väg är en pasokifiering.

Dessutom, hans uttalande i intervjun med Göran Eriksson, SvD, lider av stor tondövhet:

Nej, men återigen: jag ser framför mig ett samarbete med partier som gör att vi kan skapa majoritet i parlamentet.

I samma lördagstidning från SvD går de fyra Allianspartiledarna ut i en debattartikel och söker mandat för alliansregering. Med fyra tydliga politikområden där Socialdemokratin inte har några lösningar. Om han då tror att det går att samarbete när nu Alliansen 2.0 tydligt deklarerar sitt mandat vem ska han skapa majoritet med? MP kanske inte kommer in i riksdagen. Vänsterpartiet är för litet för att kunna stödja och skapa majoritet. Är de S+SD som då ska bli majoriteten?

Om man slutligen ska fundera på Löfvens uttalande är det snudd på samma beteende som Putin. Dessutom att vara nöjd som Löfven är är farligt. Han borde lyssna på vad nye EU-ambassadören säger på tal om stolthet:

Det vore bra om vi intog en lite mer ödmjuk inställning. Det var väl Pär Nuder som myntade det där uttrycket, stolt men inte nöjd. I all sin banalitet, det är precis vad det handlar om.

Media SvD1, SvD2, SvD3, SvD4