Med intresse läser jag Skolinspektionens kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag.
Kvalitetsgranskningen sår fast att bland de 82 granskade förskolorna finns följande utvecklingspotentialer:
- hälften av förskolorna har en potential att utveckla barns nyfikenhet och vetgirighet
- en av fyra förskolor har möjlighet att ta tillvara barns samspel och lärande av varandra
- en av fyra förskolor har möjligheter att bättre utnyttja och utveckla miljöer och material
- en av fyra förskolor har möjligheter att använda leken som lärande
- en av fyra förskolor behöver har möjlighet att arbeta med att stimulera barns intresse för naturvetenskap och teknik
Fotot: Vimbloggen
Sammanfattningsvis noterar kvalitetsgranskningen att förskolan har en otydlig bild vad undervisningen är och ska bedrivas. Vidare hur ska förskollärarnas ansvar för undervisningen tolkas och konkretiseras. Skolinspektionen sammanfattar tre utvecklingsområden för att förskolan ska erbjuda en likvärdig undervisning:
Begreppet undervisning och hur undervisning ska bedrivas i förskolan behöver bli tydligt. Det behöver också bli tydligt hur förskollärares ansvar för undervisningen kan ta sig uttryck så att det synliggör förskollärarens roll som undervisande lärare. (s 7)
Förskolechefen behöver ta det övergripande ansvaret och ge förutsättningar för förskollärare att kunna ta ansvar för att undervisningen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin utveckling och sitt lärande i riktning mot strävansmålen. (s 7)
Förskollärare behöver bli mer medvetna om sin roll i det direkta mötet med barnen och använda språklig och kommunikativ interaktion i en målstyrd process som syftar till utveckling och lärande, det vill säga undervisa. (s 7)
En början kanske kan vara att skapa ett utvecklingsarbete byggt på böckerna "Från skollag till vardagsarbete" och "Det pedagogiska kretsloppet - ett kvalitetslyft för förskolan" från Skoldialogen.
Källa:
Förskolans pedagogiska uppdrag, Skolinspektionen 2016
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar