Resursslöseri och olikvärdighet i Skolsverige

Djupdyker man i LRs statistik över tillståndet i Skolsverige blir man undrande över tillståndet i skolan. Jag tar min utgång i min gamla och nya hembygd.

                                                     Årbyskolan, Eskilstuna
Eskilstuna är min födelsestad. Där  tillbringade jag min uppväxt i skolan tills flytten till Stockholm och studier på KTH. Sammanfattar man Eskilstunas skolplats, enligt LR, hamnar den på plats 180 i kommunrankingens totalvärde. Tittar vi på likvärdigheten ligger den på plats 186 och när det gäller behöriga lärare 214 plats. Inte så bra precis.

Går jag till min nya hembygd Tyresö har den placerat sig på plats 117 i totalrankingen. Likvärdigheten är lite bättre med en plats 98 men katastrofal när det gäller behörigheten bland lärare. Då hamnar man på plats 243. Inte snyggt precis även i nya hembygden.

Hur klara sig storstadskommunerna enligt LR. Bäst kommer Stockholm ut på plats 100. På andra plats Göteborg på plats 110 och Malmö på 149 plats. Tittar vi på likvärdigheten hamnar Stockholm på 48 plats, Göteborg på 111 plats och Malmö på 168 plats. Går vi så till behöriga lärare är bilden omvänd. Göteborg bäst på en 110 plats följt av Malmö på plats 151 och sist Stockholm på plats 201. Ska man våga sig på en analys noterar jag att Stockholm lyckas med en likvärdighet genom många obehöriga lärare. Göteborg är jämnast i alla tre dimensionerna.

Likvärdigheten i skolan definieras av LR med fem parametrar:

• Meritvärdesdifferans
• SALSA
• Meritvärdesdifferans (kön)
• Behörighetsdifferans (kön)
• Betyg vs NP

I fallande ordning från plats ett till fem i bästa likvärdighet kommer kommunerna: Ydre, Vaggeryd, Salem, Ystad och Lomma. I botten i stigande ordning från plats 290 till 285 kommer kommunerna: Skinnskatteberg, Vansbro, Askersund, Finspång, Kristinehamn, Gnesta.

Tittar vi på hur LR klassat behörigheten på lärare har man fyra parametrar och andelsvärden:

• Pedagogisk högskoleexamen i grundskolan
• Lärarlegitimation i grundskolan
• Pedagogisk högskoleexamen i gymnasieskolan
• Lärarlegitimation i gymnasieskolan

I fallande ordning från plats ett till fem i bäst lärarbehörighet i kommunerna kommer: Habo, Hammarö, Bjurholm, Bollebygd och Mullsjö. I botten på lärarbehörigheten i stigande ordning från plats 290 till 285 kommer kommunerna: Norberg, Ockelbo, Bräcke, Skinnskatteberg, Munkfors och Berg.

Slutligen tar jag mig en titt på utbildningskostnadens andel av totalkostnaderna. Följande bild visar fördelningen.

I snitt spenderar kommunerna 53 procent av totalkostnaden på undervisningen. Bäst resursutnyttjande har Malå med 69 procent och sämst Orust på 39 procent. En skillnad på 30 procentenheter. Den totala kostnaden för skolan varierar mellan 232 600 sek i Dorotea till 74 300 sek Laxå per elev. Genomsnittskostnaden i landet är 96 000 sek per elev. En slutsats man kan dra av studien är att kommunerna har en för stor överbyggnad samt tar ut oskäligt mycket pengar i sitt fastighetsbestånd i form av skolbyggnader. I debatten om att fristående skolor gör övervinster på skattemedel i välfärden rimmar den högst illa med fakta på hur kommunerna använder skattemedel. Om samma krav på att skattepengarna ska gå till undervisningen har kommunerna en bit att gå för att leva upp till de rikspolitiska kraven på att pengars användning i välfärden och gå till undervisningen.

Om vi ska lita på LRs statistik är ineffektiviteten i resursanvändandet stort och vi har en olikvärdig skola.

Källa:
Lika tillgång till lika utbildning (2016), Lärarnas Riksförbund.