Målregn i skolan

Kvalitet och effektivitet i skolorna har Henrik Jordahl på Institutet för Näringslivsforskning skrivit om i rapporten En effektivare skola ger mer kunskap. Där görs en jämförelse mellan tre skolkoncerner, AcadeMedia, Internationella Engelska Skolan och Kunskapsskolan och motsvarande kommuner i förhållande till storleken. Där får Stockholm, Uppsala och Gävle motsvara storleksmässigt det tre fristående skolkoncernerna.

Generellt kan man skilja på att de fristående skolorna har ett mer skollags nära målarbete fokuserat på de nationella målen. Däremot ägnar sig kommunerna mer åt "målregn" på skolor som i mångt inte har med skolan att göra. Det kan vara mål som skolan inte enskilt kan påverka som bilkörning, ekologisk mat och gifter. Sådant tillhör inte skolans uppgift. Detta får till följd att rektorer och lärare har svårt att styra sina skolor. Beteendet blir snarare som på bilden ovan att man sätter upp paraplyet över verksamheten för att slippa bli våta av alla mål som kommunfullmäktige låter regna över verksamheterna.

Detta är ett tecken som jag länge har sett i min roll som rådgivare. De fristående skolorna har lättare att ta till sig skollagen och läroplanerna för att styra sina verksamheter. Samtidigt som man har större möjligheter att anpassa verksamheten och plocka bort kostnader som inte en kommunal skola kan göra. Samtidigt har man lättare att förstå att ständigt förbättringsarbete ökar effektivitet och därmed spara skattepengar.

De kommunala verksamheterna verkar inte klara av sitt uppdrag lika bra som de stora fristående skolkoncernerna gör. Henrik Jordahl skriver:

De stora företagen tycks nyttja sin storlek till att sätta in resurser där det behövs. Det handlar till exempel om att stötta och styra upp problemtyngda verksamheter.

Här har vi nog den stor skillnaden i effektiviseringen av skolor. Med en mera direkt ansvar för överlevnaden i ett företag fokuserar "problemungarna" på ett mer handfast sätt. Dessa "problemungar" kan i värsta fall riskera att stjälpa hela verksamheten. Kommunerna har inte samma direkta problem utan kan ligga och dra på ineffektiva skolor allt för länge. Samtidigt kan man fråga sig hur man använder den kommunala överbyggnaden i form av skolförvaltningar. Samtidigt har kommunerna svårt att hantera rollen som hemmakommun och huvudman.

Kommunerna har inte en tydlig styrkedja och utvärdering av resurserna. De försök som gjort missar sina mål att medvetet arbeta mot kraven på systematiskt kvalitetsarbete i skollagens fjärde kapitel. Här krävs en renodling i den kommunala världen. Kommunpolitiker kan inte styra skolan som man styr övrig kommunal verksamhet. Detta för att skollagen begränsar kommunens självstyre över utbildning och undervisning. Det är bara finansieringen man fortfarande har en frihet att hantera. Det är här kollisionen inträffar mellan olika ambitionsnivåer lokal och riksintressen.

Jag kan bara stryka under det Henrik Jordahl skriver om systematiskt kvalitetsarbete:

Till sin helhet kan därför ett välutformat systematiskt kvalitetsarbete antas påverka eleverna i positiv riktning. Dagens svenska skola saknar inte behov av en sådan påverkan.

Källa:
En effektivare skola ger mer kunskap (2016) - Svenskt Näringsliv, IFN
Pluraword:
Drivlinan i statlig målstyrning
Blicka inåt
Betyg och centralism