Resultatet är gott å blandat i grundskolan

Årets resultatanalys av slutbetygen från Skolverket visar både positiva och negativa trender. Nytt för i år är en särredovisning av antalet elever med okänd bakgrund med anledningen av den stora invandringen under hösten 2015. Även i år är det matematik och svenska som andra språk som har mest andelar elever med betyget F eller streck. Mest ökning har SVA med 47 procent med betyget F. Andelen med betyget F har ökat med 13 procentenheter sedan 2015. För matematiken är det bara 1 procentenhets ökning av andelen betyget F. Tar man bort andelen okänd bakgrund är det en positiv trend på 1,4 procentenheter för matematik.

Gör vi en jämförelseanalys av figuren ovan och betygsfördelningen när det gäller betyget A är åter engelska i topp med 20 procent. Skillnaden från 2015 är en 1 procentenhets ökning. På andraplats kommer idrott och hälsa med 18 procent betyg A. Även där en ökning med 1 procentenhet sedan 2015. På delad tredjeplats kommer hem- och konsumentkunskap och musik med 15 procent betyg A. Där är skillnaden mellan 2015 olika. För hem- och konsumentkunskap är det sänkning med 2 procentenheter. Däremot 1 procentenhets ökning för musik.

För första gången kan en jämförelse gjorts över betygen mellan 2013 och 2016. Betyg i år 6 sattes första gången 2013 och nu tre år senare har dessa elever gått ut år 9 2016. Hur ser det ut med betygsfördelningen mellan tidpunkterna. Figuren nedan visar några ämnen.

Matematik och engelska är de ämnen som har störst andel av samma betyg mellan åren. Båda har över 40 procent. Däremot är skillnaden större när det gäller elevers förmåga att höja sina betyg. För engelska har ökningen varit hela 39 procent. Medan matematiken är ökningen bara 17 procent. Tittar vi på fördelningen med sänkta betyg får vi omvänt förhållande. Där har hela 42 procent fått sänkt betyg för matematik och bara 18 procent för engelska.

Andra intressanta parametrar och ämnen är SVA, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa samt teknik. För SVA har 34 procent samma betyg, 51 procent ökat betyg och 11 procent sämre. Det får betraktas som en god utveckling även om slutbetygen fortfarande är dåliga.

För hem- och konsumentkunskap har 29 procent samma betyg, 57 procent har ökat betyget och 15 procent sänkt betyget. Idrott och hälsa har 33 procent samma betyg över perioden. Där ökar 49 procent av betygen och 21 procent sänker. Slutligen teknik, där har 33 procent samma betyg över tiden och 45 procent har ökat sina betyg och 22 procent sänkt.

Så kompotten är inte helt tydlig på betygsfördelningen. Bilden ovan visar hur det ser ut om man ser till totalen antal elever respektive rensat från gruppen okända. Ökningen mellan 2015 och 2016 har varit på 0,4 procentenheter om man exkluderar gruppen okända. Men närmare 3 700 (3,5 %) har inte uppnått betyget godkänt i något ämne 2016. Av dessa tillhör majoriteten, drygt 2 500, gruppen okända.

Avslutningsvis har genomsnittliga meritvärdena stannat av efter många års ökning. För 16 ämnen 2016 ligger det genomsnittliga meritvärdet på 216,3 och för 17 ämnen 224,1 meritpoäng.

Exkluderar vi gruppen okända ökar genomsnittligt meritvärde till 221,2 för 16 ämnen och 229,2 för 17 ämnen. Samtidigt är skillnaden mellan pojkar och flickor åter stor. För flickor är meritvärdena 232,2 för 16 ämnen och 241,1 för 17 ämnen meritpoäng. Rensar vi för gruppen okända är meritvärdet 233,6 för 16 ämnen och 242,6 för 17 ämnen meritpoäng. Tittar vi på pojkarna är deras värden något lägre. För 16 ämnen är det 201,9 och 17 ämnen 208,7 meritpoäng. Rensar vi även här för gruppen okända ligger det för 16 ämnen på 209,6 och 17 ämnen 216,6 meritpoäng. Skillnaden mellan flickor och pojkar är för den orensade gruppen mellan 30 - 32 meritpoäng lägre för pojkar och rensar vi för okända är det runt 25 meritpoängs skillnad till pojkars nackdel. Jämförs gruppernas skillnad ligger den omkring 6,4 meritpoäng.

Resultatet av 2016 års slutbetyg, meritvärden och behörighet är inte entydiga. Några positiva trender finns som att matematik är det ämne som enskilt visar en positiv trend. Meritvärden däremot har planat ut. Dock måste man dra slutsatsen att den exempellöst stora andelen nyanlända har inte märkbart påverkat grundskolans resultat. Med andra ord, 2016 har ett resultatet som är gott å blandat.

Källa:
Slutbetyg i grundskolan, våren 2016, Dnr: 2016:01383, Skolverket