PISA 2015 - en fluga gör ingen sommar

Med bravur har debatten dragit igång efter PISA 2015. Övertoner av glädje har jag noterat som varnande synpunkter. Noterar att åter dra politiker och media stora växlar på ett mätresultat.

Som bekant gör inte en fluga en sommar. Samma gäller enskilda mätningar. Det enda man kan utläsa av PISA 2015 är ett trendbrott. Om det är en uppåtgående trend eller bara ett hack i kurvan kan möjligen fastställas om sex år. För att kunna göra trendanalyser behövs minst tre mätpunkter. Samtidigt är det viktigt att det är samma mät metodik över tiden. Om ändringen från papper till dator spelar roll kan man fundera över. I min värld spelar inte mediet roll så länge det är samma innehåll.

Vad säger då PISA 2015? Jo, följande:

1. Matematik ett resultat på 494 PISA poäng
2. Naturvetenskap ett resultat på 493 PISA poäng
3. Läsförståelse 500 PISA poäng.

Jämför vi detta med våra tidigare resultat där Sverige varit bättre ger det skillnad på 15 PISA poäng lägre än 2003 för matematik. För naturkunskap 10 PISA poäng lägre än 2006. Läsförståelsen har 16 PISA poäng lägre än 2000. Sverige har en bit att vandra för att nå tidigare resultat.

Jämföra jag oss med världens bästa skolsystem i Singapore får vi ta i ordentligt i förhållande till PISA 2015. Ska vi vara världsledande gäller att vi måste upp 63 PISA poäng för naturkunskap. Hela 70 PISA poäng för matematik och en mindre bit på 25 PISA poäng för läsförståelse. En lång och mödosam väg blir det om vi ska ha världens bästa skola. Problemet är också att vi skjuter mot ett rörligt mål. Singapore skolsystem lär var utsatta för förändring.

Utbildningsminister Gustav Fridolin är ute i debatten och säger att vi har ett ojämlikt skolsystem. Han baserar det säkert på det här med likvärdigheten. Undra om han, lika väl som medier, sneddar när de läser PISA 2015. Förändringen i likvärdighetsindikatorerna har gjorts för naturvetenskap i PISA 2015. Om man ska ta det som gällande hela skolsystemet eller bara detta enskilda ämne kan man låta vara osagt. De lärde får tvista om det.

Likvärdigheten mäts utifrån sex indikatorer. Dessa är:

• Betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund
• Betydelsen av skolans socioekonomiska sammanhang
• Skolsegregation
• Mellanskolvariation
• Skillnad mellan låg- och högpresterande elever
• Andel elever under nivå 2

Endast skolsegregationen och sambandets styrkan i socioekonomisk bakgrund är oförändrat. De övriga har ökat i förhållande till 2006 års mätning av naturvetenskap.

Glädjen kan vara stor för PISA 2015 men krisen är inte över. Vi har lämnat det akuta läget, men behöver en lång rehabilitering av skolsystemet och elevers kunskapsresultat. Vad vi definitivt inte behöver är fler skolreformer eller förändringar av skolsystemet. Skifta perspektiv till ständiga förbättringar i rådande skolsystem och skapa blocköverskridande överenskommelser i politiken.

Media gp1, gp2, SvD1, SvD2