Bort med tassarna - ge lärarna autonomi

Inför PISA resultatet som presenteras 6 dec 2016 har Johanna Jaara Åstrand och Christina Olin-Scheller skrivit om risken för att politiken oavsett resultat kommer att ogenomtänkt lägga förslag som inte gynnar skolutvecklingen.

En av påpekandet är det här med lärarnas autonomi och låta de vara proffs. De skriver:

Pisa-undersökningarna tyder på att länder som ger skolorna större autonomi över läroplaner och kunskapsbedömningar ofta presterar bättre. Ändå väljer politiker i många länder, bland annat Sverige, att gå i motsatt riktning: skärpta nationella kunskapskrav, fler och mer omfattande nationella prov, allt mer av tester, inspektioner och detaljstyrning.  

Givet detta är några av ovanstående ingredienser skadliga och kontraproduktiva i förhållande till den i dag existerande skollagen. Den gör två tydliga skillnader. Den en att undervisningen är en målstyrd process där lärare och förskollärare ska driva den utifrån läroplanerna. Det andra att utbildningen är verksamheten där undervisningen är en del. Detta illustreras enklast med denna bild.

Staten har talat om VAD och VARFÖR saker ska ske för att undervisningen ska uppfylla de demokratiska beslutade förutsättningarna för uppväxande generations lärande och demokratiska medborgare. Som synes är undervisningen befriad från påverkan från offentliga och enskilda huvudmäns påverkan. Lärarna har i samråd med rektorn den full autonomin redan idag ATT omvandla den nationellt fastställda målen (Skollagen 1 kap 9 §). HUR de gör det är upp till deras professionalitet och de pedagogiska metoder man väljer. Redan idag ska huvudmännen hålla tassarna bort.

Dock finns alltid en fundering kring det här med VAD och HUR.

I alla verksamheter är det kulturen som tar död på strukturen om man inte har ett ledarskap som förmår att klara av att göra de förbättringar som krävs för att nå en proaktiv verksamhet. I skolans värld ser man allt för ofta att den politiska världen top-down försöker trycka ned VAD och VARFÖR för långt ned i hierarkierna. I alla verksamheter är det den enskilda verksamhetens förutsättningar som skapar HUR och de resultat den speglar. I och med att strukturen talar om VAD för slags mål och riktlinjer som gäller är det avgörande att skolan och dess lärare, byggd på sin profession, omvandlar detta till vardagsarbete. All styrning är en buttom-up verksamhet. Frågan är alltså var ska skiljelinjen gå mellan VAD och HUR. I mitt tycke och vad lagstiftningen säger slutar politikers makt vi grinden till skolgården. Så och för fristående skolors huvudmän i form dess styrelser.

Så det är hög tid att lärare och rektorer tar makten över undervisningen.

Media SvD
Källor:
Skollagen (2010:800)
Danielsson, Roger J, Söderlund, Jan (2012) - Från skollag till vardagsarbete, Skoldialogen
Danielsson, Roger J, Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen