Djävlar anamma och självförtroende

Vilka elever vill vi ha i skolan. De med gått självförtroende och djävlar anamma? Eller? TIMSS 2015 sätter fingret på en öm punkt som hur nationer ser på bildning och kunskap. Sverige vara ett land som högaktade bildning och meritokrati en gång i världen. Idag är det inte lika stort fokus på detta. Speciellt oroväckande är den syn som finns i samhället kring matematik och naturvetenskap. Den bar en gång fram svensk tillväxten och industri. Under många år har vi levt i tron att detta inte är så viktigt. Hur fel blev inte det. I den digitaliserad världen vi lever i är både matematiken och naturvetenskapen avgörande för kommunikationen.

TIMSS 2015 har bl a studerat hur det här med hemresurser påverkan på elevernas resultat i matematik och naturvetenskap. Hemresurser har indexerats beroende på antalet böcker och barnböcker det finns i hemmet.

Har hemmet internetuppkopplingar och har barn skrivbord och eget rum.

Utöver det vägs föräldrarnas utbildningsnivå, yrkesstatus och antalet digitala informationshantering som finns i hemmet. TIMSS 2015 har skapat tre kategorier:

elever med många resurser, elever med några resurser och elever med få resurser.

Studerar resultatet ser fördelningen ut som följer: Får elever i årskurs 4 har 38 procent hög andel, 60 procent några och endast 1 procent få. För elever i årskurs 8 har 23 procent hög andel, 74 procent några och 3 procent få. Slutsatsen är att de 38 resp 23 procenten med höggrad av hemresurser presterar bättre.

Är det en ojämlikhet vi ser? Det överlåter jag till andra att bedöma. Noterar bara att jämlik är:

person som värderas lika högt som viss annan i något sammanhang.

Samtidigt noterar TIMSS 2015 att högre hemresurser ger högre självförtroende till ämnena matematik och naturvetenskap. I undersökningen noteras att 30 procent av dessa uttrycker högt självförtroende. Detta är en tydlig signal i mina ögon på att vi måste få en helt annan syn på kunskaper och bildning i samhället där vi premierar att elever efter bästa fattig förmåga lär sig i sin egen takt. För ingen elev är sämre än tidigare generationer.

Dyker vi ner i myllan lite i TIMSS 2015 och tittar på hur Sverige står sig mot EU/OECD ser man följande:

Årskurs 4 och matematik

Land	Hög andel hemresurser	Låg andel hemresurser	Skillnad
Sverige	554	508	46
EU/OECD	574	523	51

Det intressanta är att skillnaden mellan Sverige och EU/OECD är 20 poängenheter lägre för hög andel och 15 poängenheter lägre för låg andel hemresurser. Oavsett bakgrundsfaktorer har svenska elever sämre resultat i matematik.

Årskurs 4 och naturvetenskap

Land	Hög andel hemresurser	Låg andel hemresurser	Skillnad
Sverige	580	529	51
EU/OECD	573	522	51

Skillnaden mellan Sverige och EU/OECD är att oavsett hemresurser är årskurs fyra 7 poängenheter bättre i naturkunskap.

Årskurs 8 och matematik

Land	Hög andel hemresurser	Låg andel hemresurser	Skillnad
Sverige	543	491	52
EU/OECD	566	507	59

Här är skillnaden till EU/OECD något större än årskurs 4. För elever med högre hemresurs är det 23 poängenheter lägre. Elever med lägre hemresurs är det 16 poängenheter lägre.

Årskurs 8 och naturkunskap

Land	Hög andel hemresurser	Låg andel hemresurser	Skillnad
Sverige	578	510	68
EU/OECD	575	514	61

Skillnaden mellan Sverige och EU/OECD är lite mer splittrad. För elever med högre hemresurser är Sverige något bättre med 3 poängenheter, medan för låga hemresurser är Sverige 4 poängenheter lägre än EU/OECD.

TIMSS 2015 beskriver en splittrad bild över elevers bakgrund och möjligheter till att prestera bättre kunskapsresultat i matematik och naturvetenskap. Både skolan och samhället har här en uppgift. I stort måste synen på kunskaper ändras bland befolkningen samtidigt som skolan måste fokusera på sitt kompensatoriska uppdrag. Det illustreras i tabellerna ovan i sista kolumnen. Noterbart är att även EU/OECD har stora skillnader mellan de som har hög eller låg andel hemresurser.

Skolan måste börja fokusera undervisningen för att se till att elver lär sig i sin takt och med sina förutsättningar. Ingen elev är dum utan har olika hastigheter i inlärningen. Här borde den digitala tekniken spela en större roll för det individuella lärandet för att skapa en jämlik skola. Samtidigt har vårdnadshavarna en uppgift i att stärka sina barns självförtroende och ingjuta vikten av att ha ett djävla anamma i lärandet. Kunskap måste tränas in.

Jag ser fram emot att vi nu lägger ner den politiska trätan och fokuserar på arbetssegrarna i skolan.

Media SvD    
Källa:
TIMSS 2015, sidor 54-68, Rapport 448 (2016), Skolverket
Blogginlägg Pluraword:
Trendbrott i TIMSS 2015