Skolan kostar

Kunskaper är avgörande för varje människas liv. Under åren i skolan, där baren tillbringar dagarna, ska helst undervisningen ge det uppväxande släktet det som krävs för vuxenlivet. Frågan är vad får det kosta?

Sverige la ned en ansenlig summa pengar på skolan under 2015. Totalt kostade den 224 miljarder kronor. Av dessa pengar kostade förskolan 68 miljarder kronor, grundskolan 97 miljarder kronor och gymnasieskolan 37 miljarder kronor. Det som avgörande är hur kostnaderna fördelar sig. Skolverket har gjort en sammanställning där kostnaderna är nedbrutna i sju områden enligt bilden nedan.

Undervisningskostnaden är den enskilt största posten. För grundskolan är den 52 procent av totalkostnaden och för gymnasieskolan 48 procent av totalkostnaden. I undervisningskostnaden döljer sig personalkostnader, stöd till elever, arbetslivsorientering och kompetensutveckling.

Om man grupperar kostnader efter vad som tillhör kärnuppdraget i den målstyrda processen (undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek) kostar grundskolan per elev 56 600 kronor och för gymnasieskolan 64 600 kronor. Gymnasieskolan är dyrare per elev än grundskolan. Ser vi på den stödjande verksamheterna till kärnuppdraget (lokaler, inventarier, skolmåltider, elevhälsa och skolskjuts) kostar grundskolans stöd 29 950 kronor per elev och gymnasieskolans stöd 32 490 kronor per elev. Resterande är övriga kostnader som ligger på 14 300 kronor för grundskolan per elev och 16 900 kronor per elev för gymnasieskolan.

För att skapa kunskap och demokratiska individer kostar det under 2015 för grundskolan 100 900 kronor per elev och för gymnasieskolan 114 900 kronor per elev. Avsevärda pengar.

Vad som slår mig i debatten om vinst i välfärden kontra samhällskostnader när offentliga driver skolor är resursutnyttjandet. Säkert kan man vrida och vända på alla kostnadsposter för att se att resursutnyttjandet är effektivt. Speciellt gäller det storheterna lokaler och övrigt. Här har det visat sig att de fristående skolorna har förmånligare avtal för att hyra lokaler på ett effektivare sätt likaväl som byråkratin är mindre. Det är genom detta vinster i välfärden skapas. Det blir lite knepigt i debatten när företrädarna för förbud mot vinster i välfärden säger att vinster ska återinvesteras i undervisningen. Hur ska de offentliga skolorna göra för att hejda "överkostnader" och återföra dem till undervisningen?

De skattepengar vi lägger ned på skolan behöver verkligen få rätt resursfördelning och bygga på de faktiska behoven varje enskild skola har. Först när vi får en behovsprövad skola kan vi få en skola som lever upp till sitt uppdrag.

Källa:
Samtliga verksamheter i skolan - Kostnader - Riksnivå. Valt år: 2015 (Tabell), Skolverket