Revolutionsromantik

Fidel Castro är död. Revolutionsromantiken lever. Sedan igår har revolutionen på Kuba förhärligats. Tanken var säker god. Resultatet förskräcker. Än kan inte kommunister och socialister peka på ett enda exempel på att deras samhällssystem fungerat i verkligheten.

Symbolen för den latinamerikansk omvälvningen under slutet av 1950-talet och in på 1960-talet är Che och Fidel. Che en revolutionshjälte, läkare och argentinare och övertygad Marxist som inte nöjde sig med Kuba som spelfält utan tog sig till Afrika och Kongo-Kinshasa och Bolivia där ha blott 39 år dödades 1967.

Den andra nyckelfiguren var revolutionären Fidel Castro. Kubas diktator och president fram till 2008. En slående detalj är att han kom från en välbärgad familj med spanskt påbrå. Fidel var också jurist.

De svenska reaktionerna är skiftande beroende på vilket politiskt läger man befinner sig i. Många vänstermänniskor har någon form av revolutionsromantik. Allt från Pierre Schori till andra. På min tidslinje fick jag följande kommentar:

Latinamerikas populäraste president är död. Älskad över hela kontinenten. Hatad av alla som vill ha orättvisor och privilegiesamhälle - samt av dem som lurats av dessa.

Den skrämmande bilden som andra förmedlar verkar som bortblåsta. Samtidigt som Gabriel Cardona Cerventas skriver i SvD:

Fidels död kommer att stänga ett av Latinamerikas viktigaste kapitel. Han kommer att demoniseras som en hänsynslös diktator. Men hans idéer om folkets självständighet kommer sannolikt att leva kvar och inge nytt hopp i den latinamerikanska politiken.

Det jag funderar över är, kan folks självständighet ske utan demokrati och liberalism? Nej, skulle jag säga. Inget annat system har visat sig fungera. Då är det även oroande med den bruna flodvägen som väller fram över världen idag. Från Brexit, Trump, Viktor Orban, m fl. Både revolutionsromantiken och den högerextremas framfarten är ogräset vi helst borde bekämpa.

Säger som Per T Ohlsson om dagens etablissemangspolitik:

Leverera eller dö.

Det senare hoppas jag innerligt inte som sann liberal.

Media SvD, Sydsvenskan
Wikipedia:
Che Guevara
Fidel Castro