Change - en farlig resa i vår tid

Change hörde vi vid presidentvalen i USA från Barack Obamas första kampanj för åtta år sedan. Ett ord som förpliktigar. Ambitioner till förändring i förhållande till en given kultur kräver sin man eller kvinna.

Bilden ovan härrör från den tid jag flitigt ägnad mig åt att förändra affärslogiker i tjänsteverksamheter. På den tiden hade det varuproducerande näringslivet varit tvungna till hårdhänta förändringsarbeten i ljuset av 1970-talets strukturkriser i varv, stål, m fl branscher. Tjänsteverksamheter var inte lika utsatt i slutet på 1980-talet. Dock kom det sura 1992 med fastighets- och finanskrisen då svenskt betalningssystem var nära en härdsmälta.

Vad är det som händer när man drar igång en förändringsaktivitet? Först kommer Halleluja stämningen över att göra något. Alla är med på båten. Snabbt uppstår dock rekylen när medarbetarna börjar inse att det kommer kräva uppoffringar och ifrågasättande av de invanda arbetssätten.

Det är här ledarskapet sätts på prov. Avgörande för framgången av ett förändringsarbetet eller som jag hellre kallar det förbättringsarbetet är ett tvåfrontskrig i de små stegens takt. Det första är att bygga nya strukturer och arbetsformer. Den andra är att göra en transition hos medarbetarna, att skapa en kulturförändring som innebär en strategi för att hantera nya svårigheter, smärta och förvirring.

Denna del av förbättringsarbetet kallar jag för det "sega stadiet". En process som tar tid. Lyckade förändringsarbeten tar mellan två till sju år att genomföra. En tid med mycket frustration och hårt arbete. Här går många organisationsförändringar i graven för att kulturen effektivt tar död på ledarskapet.

Ledarskapet för att lyckas över tid bygger på tre nyckelord:

• konsekvens
• uthållighet
• systematik

Konsekvens innebär att ledarskapet verkligen är tydlig med vad förbättringarna innebär och att man medvetet håller ambitionsnivån uppe. Uthållighet att man orkar igenom de seg åren för att få med sig medarbetare på tåget. Systematik att man konsekvent genomför arbetet med att skapa ett system som är hållbart och förbättringsbenäget över tid.

Här har många ledare fallit. Kanske inte på sin egen vilja och förmåga utan på att styrelsen eller den politiska ledningen i offentliga verksamheter inte har den uthållighet som krävs. Speciellt politiska verksamheter som kommunala skola, vård och omsorg har inte förmåga att vara långsiktiga och inriktade mot dem man är till för.

De fristående skolor som finns i landet sedan 25 år tillbaka har visat på möjligheten att skapa en förändring i sättet att organisera skolan. Dessutom har införandet av valfrihet och skolpeng satt luppen på olika fenomen i den dysfunktionella skolan. Många saker behöver ändras i skolans funktionssätt på makronivån. Men frågan återstår: Är förskolechefer och rektorer rustade för att driva igenom förbättringsarbetet på lokal nivå? Det är här skolans problem ska löses.

Har rekryteringen av rektorer och förskolechefer gjorts utifrån ett klart förbättringsmandat? Om, har de den uppbackning som krävs från sina huvudmän. Eller är det så att:

rektorn går men lärarna består?

På Skolinspektionens dag 2016 var ett av ämnena Framgångsrik skolutveckling i praktiken. Här berättades om förvandlingen av en skolan där rektorn består och lärarna förändrat sig. Vad kännetecknade denna rektors ledarskap i? Jo, de tre punkterna jag beskrivit ovan. Det skapade en skolan med:

• Trygghet
• Struktur
• Formella möten

Under de sex åren det tog att ändar skolan var det tydligt att rektorn som ledare var närvarande i verksamheten. Ledaren skapade arenor för informella samtal och förmedlade vart organisationen är på väg och förklarade varför.

Vad var pluset för medarbetarna på skolan? Det skapades glädje, trygghet och lust till problemlösning hos medarbetarna. För utom det skapades det hos medarbetarna en kreativitet och förtroende för ledning och kollegor. Framför allt skapades det vi alla önskar tillit och inre motivation.

Har vi råd i dessa klickens och snabba lösningarna tillvaro att inte ta till oss behovet av långsiktighet och ett personligt förbättringsledarskap? Nej, hög tid att skolans huvudmän på den offentliga sidan ger sina förskolor och skolor förutsättningarna för att själva styra sin utveckling på förskolan och skolan utifrån en mål- och resultatstyrning och dess unika förutsättning.

Källa:
Mina föredrag om förändring från 1988 med den schematiska bilden över förändringsarbetets mognadsprocess.
Skolinspektions dag 2016 och fördraget Framgångsrik skolutveckling i praktiken.