Trendbrott i TIMSS 2015

Så har vi fått ett trendbrott i TIMSS 2015. Äntligen börjar elever och lärare med matematisk problemlösning långt bort från språkets påverkan på matematiken. Jag har alltid sagt att matematik är ett språk i sig som man måste behärska.

Både årskurs 4 och 8 har fått trendbrott både på matematik och naturvetenskap. Två viktiga delar i den svenska välfärden. Utan den kunskapen kan vi inte vara en tillväxtnation. Trots trendbrottet är resan lång till det skolan lyckades med detta som förr. Idag mäts inte bara kunskapen i form av fakta utan lika mycket förmågorna att förstå ämnena.

Studien av matematik och fysik har gjort på de gymnasieprogram som studerar den mera avancerade matematiken och fysiken. Där kan man inte generellt påstå att gymnasieelever är bättre i matematik. Lika lite som fysiken. För elever som studerar på andra gymnasieprogram finns ingen mätning. Bara på de siktet inställt på de tekniska högskolorna noteras en förbättring i matematiken. För fysiken dock en försämring.

Fortfarande verkar det som de socioekonomiska faktorerna spelar roll i undersökningarna. Frågan är bara om akademikerbarn har någon fördel i förhållande till andra barns familjeförhållande och utbildningsbakgrund. Lek med tanken att föräldrarna är jurister. De har knappast egna kunskaper att hjälpa sina barn i matematik och naturvetenskap. Lika lite som föräldrar med teknisk och naturvetenskaplig bakgrund knappast har kunskap i språk för att hjälpa sina barn. Dessutom är ju dagens skola mer komplex eftersom, som jag skrev ovan, det inte bara är ämneskunskaper som efterfrågas utan även elevens förmågor.

Vi är då tillbaka till det här med skolans kompensatoriska uppdrag. Staten måste bli bättre på analyser av styrkedjan för att skapa en enhetlig skola. Möjligen också flytta finansieringen till staten. Men framför allt det måste bli bättre resultatmätningar med tätare intervaller. Det är kanske dags att inte bara mäta år 1, 3, 6 och 9. En hädisk tank för alla i skolans värld att ha summativa bedömningar som underlag för hur kunskapsnivåer ligger hos eleven och hur det påverkar det pedagogiska arbetet. Men det vore tacknämligt ifall Skolverket och för den delen politiken slog fast kunskapsnivåer för varje år att förhålla sig till. Då kanske vi kan höja kunskapsresultaten.

Skolverket TIMSS 2015