Hårda glåpord förskräcker

Hårda glåpord förskräcker. Senast gjorde Delmon Haffo (M) ett klantigt uttalande på YouTube.

Givetvis var vår statsminister ute och fördömde uttalandet efter som det vara minister Strandhäll som råkade ut för de hårda glåporden. Orden har sedan svallat både i gammelmedia och sociala medier. Givet att majoritetssamhället förfasar sig över dessa uttryck.

Tyvärr är detta inget nytt. Olika kulturer har olika valörer på ord. Inom skolans värld har detta inte varit ovanligt sedan tidigt 90-tal. Det språkbruk som då fanns är nu unga vuxnas. Samtidigt har tyvärr inte skolan varit flitig på att förebygga kränkande ord. Den verbala mobbningen består av glåpord, skvaller, rykten, förtal och överdrifter. Inom glåporden frodas sexistiska ord som i det senaste fallet ordet hora.

Under Skolinspektionens dag 2016 presenterade Barn- och elevombudet en färsk kvalitetsgranskning. I den noteras att skolorna behöver i en majoritet av skolorna främja sitt arbete att skapa en trygg miljö för eleverna på nätet. Man poängterar följande vikta storheter för att råda bot på kräkningar på nätet:

• Språkbruk och normkritik
• Kunskaper om elevernas vardag på nätet

De slutsatserna har jag länge hävdat att skolan ska bli bättre på. Tyvärr verkar detta fortfarande vara eftersatt. Då är det inte underligt att detta sker även i vuxenvärlden.

Samtidigt kan jag inte låta bli att i normkritikens namn ta hjälp av Ordspråksboken 15 kap 1 och 2 verserna:

Mjukt svar stillar vrede,

hårda ord väcker harm.

Den vises tal flödar av kunskap,

ur dårens mun strömmar enfald.