Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

lördag 18 augusti 2012

Allt och himlen där till

Man skulle kunna sammanfatta KDs Annika Eclunds inlägg på Brännpunkt som rubriken. Likvärdigheten och straffen för skolor som inte sköter sig måste var helt tagna i luften.

När det gäller likvärdigheten i svenskt skolväsende är det inte liktydigt med resultaten som skolan når. Här fallerar de flesta debattörerna när de debatterar frågan. Likvärdigheten i skolan definieras av skollagen (1 kap 9 §) med att alla ska ha samma förutsättningar att uppfylla fastställda mål i styrdokumenten. Med att alla i skolväsendet, oavsett driftsform, ska ha samma läroplan är likvärdigheten lagd.

HUR sedan detta resultat nås har varken politiker eller debattörer med att göra. Bra undervisningen bygger på innehållet i läroplanerna och att skolan har strukturerat och systematiserat undervisningen efter givna krav. När detta är gjort på enhetsnivån i skolväsendet har likvärdigheten uppfyllts.

Det finns inga socioekonomiska eller andra faktorer som styr likvärdigheten. Bara för att man bor i ett socialt utsatt område innebär det inte att man ska premieras med att ha mindre krav på sig än på icke socialt utsatta områden.

Det här med att stänga dåliga skolor. Tja, är det en fristående skolan går den i konkurs för eller senare. Vad ska det va för vits med att Skolinspektionen stänger skolor då? Nästa fråga är hur i all sin dar ska Skolinspektionen ha rätten att gå in i kommunala skolor och stänga dem? De har redan idag möjlighet att tvångsförvalta "dåliga" kommunala skolor. För vad förslaget från KD innebär är att det kommunala självstyret sätts ur spel. Om och hur det kommunala självstyret ska ändras är en helt annan fråga.

Media SvD

Tredelat lärande

Säsongsbetonade ämnen dyker upp med given frekvens. Nu startar skolan. Då kommer Freinds rapport om mobbning i skolan. Kanske lite mer faktaspeckad. Förre BEO har blivit generalsekreterare där. Allt nog skulle jag vilja knyta ann till Anne-Marie Körlings begrepp om lärandet:
fostran, omsorg och kunskap.

Det intressanta som inträffar i all diskussion är att dessa tre är någon slags separata delar i skolvardagen. Så är inte fallet. Det krävs alla tre i samverkan. Du tar inte in kunskaper om du inte känner dig socialt trygg. Här har vuxenvärlden en stor roll.

De tre storheterna ovan är inte separerad eller skilt från själva lärandet. Fostran är att knyta upp de socialkontrakt man har i skolan. Vad gäller i umgänget mellan vuxna och elever, elever och elever. De brukar kallas ordningsregler. Regler som inte bara ska vara tomma ord om hur vi samspelar med varandra utan lika mycket en levande dialog i varje ämne eleven möter. Exempel på detta kan vara Elevkontrakt med vilka värdegrunder som finns på skolan och vad det innebär att vara elev där. Skolans ordningsregler kanske till och med var av klassen egna ordningsregler.

Det är grunden för att klara kapitel 6 i skollagen och diskrimineringslagen.

Omsorg är en lärarndeomsorg. En omsorg för eleven om lärandeinnehåll och en självklar plats i undervisningen. Först då kan du få en kunskapstillväxt som både bygger på hur du socialt utvecklas och vilka förmågor du stimuleras till i lärandeomsorgen. Allt detta innebär att skolan blir likvärdig genom att ha förmågan att tillämpa styrdokumenten på ett strukturerat och systematiskt sätt.

Media SvD ; GP

fredag 17 augusti 2012

Kriser kommer och går

Kriser brukar var start på nya möjligheter. Frågan är om det är så i skolmarknaden. Just nu ser vi problemen dyka upp för de små fristående skolorna som krisar. Inte bara elever som sitter emellan utan även sättet att strukturera marknaden för gymnasieskolor.

Intressant är att tillståndsgivningen på något sätt inte beaktat behovet av att medverka i struktureringen av en nisch i skolmarknaden som lider när elev underlaget sviktar. Detta typ av problem kunde döljas i de kommunala skolorna när elevantalet åkte upp och ner. Så går inte idag när vi har fristående skolor.

Här borde politiker och myndigheter se över hur tillståndsgivningen ska hanteras när man får kris och behöver strukturera om skolan. Det kan inte vara meningen att Skolinspektionen drar ut prövningen som man gör. Även om det är viktigt att det finns elevunderlag, skolbibliotek mm enligt kraven i nya skollagen får det inte hindra medverkan till att skapa smidiga lösningar på rekonstruktioner av krisande fristående skolor.

Media SvD

torsdag 9 augusti 2012

Uppdraget

Uppdraget för skolan och dess lärare är att fostra och bibringa kunskap till det uppväxande släktet. Anne-Marie Körling har i sin bok Nu ler Vygotskij omsatt det i tre begrepp: kommunikation-relation-innehåll.

Det är här jag tycker skoldebatten borde föras. Vad innebär detta för fostran och lärande. Är det tysta väluppfostrade barn som sitter i bänken? Eller är det den där smått ifrågasättande barnet vi ska uppmuntra?

Alla tre orden har inte ett givet svar. Alla borde diskuteras i en pedagogisk drivbänk på varje skola utifrån uppdraget i styrdokumenten. För det är ju trots allt utifrån dem som skolan ska leva och verka.

Lånar Ellen Keys citat från boken, som jag tycker sammanfattar skolans uppdrag:
Att vid varje steg barnet möta livets verkliga erfarenheter och aldrig plocka taggarna från dess krusbärsbuskar...

Källa: Körling, Anne-Marie (2011) - Nu ler Vygotskij, Liber.

Nygammal vals

Behovet av att matcha arbetslösheten på rätt sätt är vi nog överens om alla. Problemet är att när jag läs Ylva Johanssons förslag är det till visa delar nygammal vals av S-märke. Det har vi prövat och funnit ineffektivt likaväl som den politik som bedrivs idag.

Det viktiga är att arbetsmarknadspolitiken kopplas ihop med utbildningssystemet.

Kan inte vara så att vi utbildar massor av ungdomar till arbetslöshet lika lite som redan yrkesverksamma ska tro att det är livslånga anställningar som gäller.

Borde det finnas krav på en koppling mellan arbetslöshets understöd och utbildning. Det som jag möjligen kan se som intressant är det som fanns en gång i världen - ALU. Var själv med om att hjälpa ett antal vingklippta duktiga individer tillbaka till arbetslivet genom ALU.

Vad man möjligen skulle kopplas på den tanken som fanns med ALU är en kombination mellan yrkesutbildning och praktisk tillämpning. Det kan ju inte vara rimligt att vi har branscher där man skriker efter kompetens samtidigt som vi har arbetslösa som bara går på understöd.

Så en total översyn av både politik och myndighet behövs. Den ska inte resulterar var sig i att konservera Alliansens nuvarande politik lika lite som att införa nygammal vals.

För övrigt anser jag att arbetsmarknad och utbildning hör ihop för att skapa tillväxt.

Media SvD

söndag 5 augusti 2012

Byk att tvätta

Sverige har en del att tvätta upp efter andra världskriget. Raoul Wallenberg är ett. Hans hundra årsdag firades igår. En diplomatisk gärning vi förträngt i Sverige. En gärning som inte passade den svenska S-märkta regeringen. En regering som gjorde ett officiellt och i det fördålda något annat har det visat sig.

Ett som kan kasta ljuset över Östen Undéns ibland tvivelaktiga handlande är att den vitbok regeringen kom ut med efter andra världskriget var friserade med vita lögner. Där mörkade han Sveriges roll och inblandning i nazityskland. Svante Throsell har beskrivit detta i sin bok över den svenske militärattachen i Berlin.

Undra vad mer som ska dyka upp så här 67 år efter andra världskrigets slut. Ett är säkert att vårt handlande inte skulle klara dagens moraliska standard. Samtidigt är det av storvikt i ett samhälle som bygger på fri tillgång på information att var så öppen som möjligt. Och handla efter de riktlinjer som gäller. Det går snabbt idag att knäcka hemligheter, det ser vi inte minst med vad Assange kunde ställa till det med. Det finns alltid någon därute som är beredd att avslöja förkastligt handlande.

För övrigt läs Peter Wolodarskis krönika.

Media DN 

fredag 3 augusti 2012

Jorden dom ärver

Tillhörigheten är en viktig del i människans liv. För adeln tycks det vara den ärvda jorden på den manliga sidan. Där den förstfödde får allt enligt fideikommissens regler, som importerades från Tyskland på tidigt 1700-tal. En företeelser som borde ha försvunnit efter 1964, men som lever kvar än i våra dagar. Ett feodalt samhälle i den smältedegel det mångkulturella Sverige idag är. Man sa en gång i världen att det var 24 familjer som styrde Sverige. Några av dessa familjer har överlevt århundradena.

Min vurm för slott och herresäten går tillbaka i min uppväxt. Stammande på mödrenet till en av arrendatorerna på Ericsbergs fideikommiss hände det sig att när vi fick bil i slutet av 50-talet gick färden inte bara till mors uppväxt gård utan till slottet Ericsberg. En av Sveriges största privatägda slotten. Där föll jag pladaskt som grabb för slottsarkitektur. Intresset har hållit i sig genom livet.

När jag då i mitt sommaruniversitet 2012 läst boken Jorden de ärvde är det mången ny kunskap jag fått om hur det hela hänger ihop. Både hur fideikommissen hänger ihop rent juridiskt. Också hur de skulle upphöra i sann omvandling på 50-talet, till att fortleva när S svängde när det gäller synen på det stora kulturarv dessa stora jordegendomar och dess byggnader representerar.

Samtidigt har det varit en vandring i hur dessa människor tänker. Stundtals som att läsa ett manus från en pilsnerfilm från 30- eller 40-talet. Andra stunder att läsa om hur dessa familjer är sammanflätade i adelskalendern och Riddarhuset.

För egen del var det intressant att notera att Ericsberg tillhörde ett större fideikommiss bestående Breven och Bystad. Detta ägdes av ätten Hildebrand. När den dog ut på 1700-talet övergick Ericsberg till släkten Bonde.

Lite söder om Brevens Bruk finns fideikommisset Boo tillhörande familjen Hamilton. Släkten Bonde och Hamilton samarbetar om sågverksföretaget BooForsjöö. Ett företag som förvaltar 17 000 hektar skog och som firade 500-årsjubileum 2008. Till Forsjöö fraktade min morfar timmer till baron under vintrarna under första hälften av 1900-talet.

Boken är klart lärsvärd. Både för att få en inblick i jordägarnas makt och inflytande, som en inblick i juridiken som fortfarande kan omkullkasta dagens arvsregler. Och de nätverk som byggs upp via barnen som går, på det numera skamfilade, Lundsberg.

Källa: Af Kleen, Björn (2009) - Jorden de ärvde, Weyler