Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 16 januari 2011

Omsorgsträsket

Svensk skola är felkopplad!

Som bekant feklopplingar får förödande effekter och skador. Min vän Morrica gjorde mig uppmärksam på det mantar som politiker använt sedan Perssons tid vård, skola, omsorg. Skolan skulle alltså vara en del av den kommunala världen men det fanns en annan effekt av det hela. Alla tre har en förvaringsplats med omsorg som fokus. Kanske bra för de två traditionella, men inte för skolan. Det blir bara ett omsorgsträsk där sockervaddens slikskighet existerar. Och en tummelplats för statsfeminister.

Tidigare var ju skolan kopplad i kedjan arbetsmarknad, utveckling, utbildning. Dit ska, enligt min meing, skolan återkopplas.

Skolan har fjärmat sig från de värden som bygger på att skapa bildning och välfärd. Det tydliggörs i en debattartikel på Brännpunkt i dagens SvD. Där gymnasievalet kan leda till en garanterad arbetslöshet efter genomgångna studier. Vissa program har tom records på 80 procents arbetslöshet efter genomgångna studier. I mina ögon är det ett gigantiskt bedrägei och slöseri. Inte undra på att vi har hög ungdomsarbetslöshet.

Det kanske är på tiden att slå ihop arbetmarknadsdepartementet och utbildningsdepartementet. Till och med kanske så att man även ska slår ihop Arbetsförmedlingen och Skolverket för att få rätt utbildning och arbetsmarknadprofilering. En utbildning som ger Sverige den kunskapsbas som behövs för att klara en kunskapsbaserad välfärd.

Undra om det är Engström eller Björklund som skulle vara ansvarig minister?

Ett är klart det som inte kopplar ihop arbetsmarknad med utveckling och utbildning har litet förstått välfärds mekanismer.

Media SvD.

7 kommentarer:

  1. Utmärkt tanke. Och svaret är givet:

    Björklund. På samma sätt som utbildningsdepartementet bör vara överordnat arbetsmarknadsdepartementet bör Skolverket och Högskoleverket vara överordnade Arbetsförmedlingen, annars är vi tillbaka där vi börjar.

    SvaraRadera
  2. Nja, det där tål att tänka på ... om man efterlyser bildning.

    Men jag lovar tänka på det!

    :-)

    SvaraRadera
  3. Jag efterlyser också bildning men ser ingen motsättning mot att se till att alla elever drivs fram till utbildningar och erfarenheter som ger största möjlighet till arbete.

    Ett av de största sveken mot en ung människa är att ge dem en mängd utbildning "bildning?" hela vägen fram till stora studieskulder och sen finns det inget sätt att tillämpa "kunskaperna".

    SvaraRadera
  4. Janlenander

    Det kanske beror på vilken typ av bildning man pratar om - allmänbildning, bildningsgods eller bildning i meningen att man når djupare insikter.

    Jag tror, och då är jag en urbota optimist, att om elever får den bildning som når djupare insikter kombinerat med att få verktyg för att söka dessa, kommer de att klara av yrkesutbildningar och vidare studier på ett helt annat sätt än tidigare. För nu talar jag enbart om den obligatoriska grundskolan.

    Men det här kräver en längre diskussion.

    SvaraRadera
  5. Intressanta synpunkter Monica och Jan.

    Det är omtvistat så att utbildning och arbetmarknad hör ihop för att man ska vara anställningsbar. En av mina vänner som jobbat på AMS och skapade ALU en gång i världen är mycket bestämd på att dessa två hänger ihop.

    Då blir det fel fokus om skolan ligger i omsorgsträsket, eftersom skolan och politiker fokuser fel saker. Skolan är ju först och främst till för att ge det uppväxande släket de kunskaper och färdigheter som behövs för att bidar till försörjningen av arbetskraft för att få välfärden att växa.

    Det är ju det som är paradoxen att medan det finns massor med väl utbildade unga saknar många företag möjlighet att anställa unga för att de sitter med fel kompetens. I mina ögon är det både ett resurslöseri och ett bedrägeri mot de unga.

    SvaraRadera
  6. Monika det skulle vara jättespännande om du formulerade dina tankar mer och gärna ett eget inlägg i din blogg. Hos Tysta tankar kom vi in på ett mycket intressant spår och jag tror verkligen jag kan hitta många argument för styrkan i att använda det flerstämmiga klassrummet även om jag självklart kompletterar min egen undervisning med flera varianter på gruppövningar, individuella uppgifter och problembaserat lärande.

    Just nu har jag börjat läsa Ferenc Martons och Shirley Booths bok "Om lärande" för att repetera ett antal intressant resonemang kring innehållets betydelse. Jag tror att den här forskningen kan ha tydlig bäring på vår diskussion.

    Min tes är att elever som får möta verkliga exempel och sådant som åtminstone deras omgivning kan relatera till de har mycket större chans att uppnå djup bildning och skaffa sig verktyg för att söka vidare.

    SvaraRadera
  7. Plura

    "Skolan är ju först och främst till för att ge det uppväxande släket de kunskaper och färdigheter som behövs för att bidar till försörjningen av arbetskraft för att få välfärden att växa."

    Det finns nog delade meningar om det. Men jag håller med om att detta dominerar.

    Jan
    Jo, det kan jag göra, men vet inte var jag skall börja - skall fundera en del - Själv fann jag Marton för snart tjugo år sen. Och fastnade rejält ... Vi har också på LHS haft Marton som kurslitteratur - t.ex. "Hur vi lär!" Och jag använde boken Förändrad omvärldsuppfattning som kompletterande litteratur. Av något skäl bestämdes att den skulle utgå. Jag tror det var i samband med revidering av kursen.

    "Om lärande" är en intressant bok!

    SvaraRadera