En central sådan är kundfokus eller kundorientering.
Enligt ISO 9000 principer för kvalitetsledning står kundfokus för:
Organisationer är beroende av sina kunder och bör därför förstå aktuella och framtida kundbehov, bör uppfylla kundbehov och bör sträva efter att överträffa kunders förväntningar.Enligt SIQ-modellens tretton grundlägande värderingar står kundorientering för:
En organsiations långsiktiga framgång beror på dess förmåga att skapa värden för dem som man finns till för - kunderna. De externa och interna kundernas uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar skall vara vägledande för organsiationen, dess medarbetare och verksamhet.Om vi för en stund byter bort ordet kund och ersätter det med elev i värderingarna ovan inträffar intressanta skrivningar. Är det så att skolan med dess rektorer och lärare har just den värderingen eller ledningsprincipen? Jag tvivlar att så är fallet allmänt. Några duktiga skolor är säkert där. Men skulle skolan sätta eleven i första rummet för verksamheten kanske vi skulle ha bättre PISA-värden i framtida mätningar.
För det är ju lite fordrande att gå från lag till handling. För nya skollagens 1 kap 4 § ställer upp syftet med skolan att främja barns och elevers utveckling och lärande. Men hur många lever upp till att barnet och eleven är i fokus dagligen?
Källor:
ISO 9000:2000, Ledningssystem för kvalitet - Principer och terminologi.
SIQ modellen 2010.
Skollagen SFS 2010:800
Dagens tanke från mig: är det verkligen eleven som är 'kund' i skolan, eller är det någon annan? Vad händer när vi istället byter ut ordet kund mot ordet 'samhälle'?
SvaraRaderaVem skulle det annars vara?
SvaraRaderaÄr inte skolan till för att förmedla kunskap till elever?
Att samhället sedan har krav på VAD skolan ska leverera för en sorts kunskap är något annat.
Eller?
Eller var frågan, sa Bull.
SvaraRaderaOch den behöver vi tänka.
Jag tänker den på min blogg just nu, och det var minsann inte lätt att formulera tankarna. Ditt blogginlägg hjälpte till!
Till skillnad från dig tror jag att den vanliga läraren arbetar med stort elevfokus hela dagarna och jag funderar mer kring vilka avgränsningar detta elevfokus innehåller jämfört med ett kundfokus.
SvaraRaderaJag tror att det finns en enorm skillnad i inriktning av elevfokus mellan olika lärare. Det finns en enorm skillnad på vilka elever en lärare är duktig på att möta. En lärare kan lyfta och bekräfta en elev med som har en fruktansvärt tuff livssituation, en annan lärare är verklig duktig att lyfta många elever och en tredje kan ge eleverna som behöver de stora utmaningarna just detta. Hur täcker vi in helheten med olikheterna i våra mål och våra kompetenser?
Jag tror att elevfokus innebär mycket fokus på behov och i viss mån fokus på önskemål medan mötandet av elevens förväntningar blir eftersatt. Rätt eller fel så bedöms förväntningarna komma från samhället, föräldrar etc. Det finns nog också mycket olika profil på skolor när det gäller långsiktighet mot kortsiktighet. Det finns många intressenter "stakeholders" och går de att möta?
Jag tror att vi ska akta oss för att prata om kunder eftersom ingen passar in på detta uttryck. Som en intellektuell övning för att förstå kraven från de som ska ha nytta av skolan är dock det här med kundbehov mycket intressant. Hur kommer skolan ur den rådande rävsaxen av gnäll från omgivningen som hämmar oss så? Mats Ohlins tankar om ett fullvärdigt pedagogiskt ledarskap kan kanske vara en framgångsväg för att möta alla olika "stakeholders" på ett bra sätt?
Jan, visst tro jag att ni gör bra ifrån er. Frågan är bara om det är en pedagogik som knyter ann till dagens elever.
SvaraRaderaSåg ett reportage i Rapport om "Fröken Matte" som är någon form av distansutbildnings liknande sätt att gå igenom teoridelarna i gymnasiematten.
När jag säger elevfokus menar jag individnivån och inte den kollektiva klassrumsnivån.
Här skiljer vi oss från varandra i synsättet.
Sedan förstår jag inte varför förväntningar ska komma från samhället och föräldrar? Det är möjligen så att samhället ska beskriva kraven på kunskap och inget annat. Vad har föräldrar att göra med detta. Om jag ska vara fullt ärlig skulle jag varit urförbannad om mina föräldrar lade sig i vad jag gick för utbildning och presterade för kunskapsresultat.
Och det intressanta från undersökningar jag gjort är att föräldrar till gymnasielever inte bryr sig så mycket om vad telningarna läser och presterar, bara de tar "examen" fast den inte finns förens första gången 2014.
Att hitta en pedagogik som knyter an till dagens elever är väl det som i stort sett alla lärare ägnar sig åt. Det har varit många sorters pedagogik som strömmat genom skolan och det är ganska stora delar som införlivats bland de redskap vi har. Mycket används och mer skulle lätt kunna tas i bruk med rätt förutsättningar.
SvaraRaderaNär det gäller lärares elevfokus så tror jag att det är mycket individfokuserat, tankarna rör sig nästan alltid kring en individ och hur jag som lärare, möter just den individens behov, önskningar och förväntningar. Det är ett intensivt aktivt lyssnande arbete för att förstå elevens drivkrafter, problem ..... jag förstår inte hur du får det till ett kollektivt elevfokus när jag egentligen oroar mig över att elevfokuset kan missa de kollektiva behoven.
Jag har väldigt svårt att tänka mig att samhället betalar enorma pengar för utbildning och sen inte har några förväntningar om resultaten. När jag läser kommande skollag etc. hittar jag massor med förväntningar från samhället sida. Min erfarenhet är att elever ända upp på gymnasienivå är kraftigt styrda av vilka förväntningar föräldrarna har även om de inte vill erkänna det och att föräldrar vill hålla sig öppna för sina barns framtid men ofta undermedvetet visst bryr sig en hel del om vad olika val leder till.
Jag fick en kommentar med kraftig kritik av nya skollagen i min blogg. Jag är mycket nyfiken på hur du skulle besvara den.
SvaraRaderaBland annat är lagrådet kritisk mot definitionen och användningen av ordet elev. Elevfokus!?
Jag har ytterligare en liten önskan. Jag har en tanke om att utvärderingar behöver fokusera på bara ett mål. En erfarenhet från statistikområdet säger att när man ska göra en utvärdering ska man fokusera på eni förväg tydligt avgränsad frågeställning i annat fall får man inga signifikanta svar. Jag tror att detta tänkande borde breddas och på min blogg har jag exemplifierat tankegången kring hur överklagande av betyg ska gå till. Det vore intressant med dina kommentarer både på principen och exemplet.
SvaraRaderahttp://janlenander.wordpress.com/2011/01/13/att-enbart-utvardera-det-vi-ska/