Kunskap är en flyktig materia som inte lätt fångas i några ord. Funderar lite på dagens debattinlägg av Dick Harrison et al. Det är väl gott nog att skolan har som ambition att ge elever den kunskap som behövs utöver proven. Frågan är, vad kunskap är utöver proven. Inte slå lätt att slå fast. Är det på förhand definierat av lärda eller är det något som skapas i en symbios utanför läroanstalterna?
Det finns en kluvenhet i vad man som student ska lära sig. Själv kanske jag hade en vanvördig syn under mina akademiska studier. För att erhålla en civilingenjörsexamen ingick 50 examnesämnen. Tror svårligen att alla vi teknologer la ned all vår själ i att läsa mer än behövdes inför tentan i alla ämnen. Det var väl de ämnen man brann extra för som fick en större dos kunskapsinhämtning än vad som krävdes.
Däremot är det viktigt att man inte slutar att ta in kunskap efter genomförda studier. Kunskaper har en benägenhet att vara färskvara. Ska man hänga med i kunskapssamhället är det A och O att ständigt vara nyfiken och ta in kunskap. Kunskapsinhämtandet har markant förbättrats sedan de social medierna kom. Visa bloggar, facebook och andra plattformar ger idag en större möjlighet till kunskapsinhämtning.
Man skulle kunna säga att kunskapsinhämtningen idag inte är en klassfråga utan en sökförmåga. Inte bara fysiska böcker eller artiklar i pappersform. Viktigt att tänka på, när kunskapen idag är en bulkvara, är det källkritiska tänkandet. Fakta är inte alltid fakta. Här har skolan och lärosätena sin största uppgift, att ge elever och studenter de verktyg som behövs för ett livslångt lärande. Den färdigheten har det varit lite och så med under de senaste årtiondena.
För övrigt anser jag att skolans och lärosätenas roll är att lära elever och studenter att knäcka koden i ämnena för att sedan man själv kan fördjupa kunskapen.
Media SvD
Är fortfarande ovan att skriva kommentarer i lärarbloggar. Men jag vägrar vara tyst bara för att det känns lite obekvämt i början.
SvaraRaderaVäl skrivet, jag tänker följa din blogg och även se vad du har skrivit tidigare.
Jag definierar ju kunskap som förståelse, dvs en förmåga att se mönster enligt Peter Gärdenfors tankar. Det betyder att jag anser att det bara är informationen som blivit bulkvara. Det är förstås utan tvekan så att man kan hitta fantastiska youtubeföreläsningar med föredragshållare som kan hjälpa en fram till riktig förståelse och kunskap men ... Det som du nämner som källkritik är en svår kunskapsresa där mycket förståelse bygger på förståelse för att kunna välja relevant och korrekt information.
SvaraRaderaDet du säger gäller bara yrkesutbildningar och högskolan. Det gäller inte alls eller väldigt liten del grundskolan. Vad i matematik har förändrats de senaste femtio åren? Svenska? Fysik? (Kanske mer kvantfysik, vilket alltså gäller gymnasiets senare del) Franska? Jag tror att om du tar fram de gamla realskolehäftena så skulle man kunna använda det mesta. (Om man fick eleverna att studera.)
SvaraRaderaF