Rida ranka

Årets bästa skolkommun har utsetts av Lärarförbundet. Mycket hedrande för den som raknats som number one. Dock funderar man på att om Lärarförbundet ridit hästen Blanka. De parametrar man använder för att göra bedömningen har till vissa delar väldigt lite med hur effektiv en skolan eller kommun är.

Några av parameterana är av arten rena särintressen. Hög lärartäthet säger inget om en skola är bra eller inte så länge man kör i samma gamla hjulspår. Ska effekt utvinnas måste arbetssättet ändras före man vräker på resurser. Samma gäller begreppet behörig lärare. Det finns inget rakt samband mellan goda examenskunskaper och förmågan till att lära ut. Läraryrket är mer att betrakta som ett skådespelaryrke. Den färdigheten får du inte med att studera på en lärarhögskola.

Om man ska ha evidens på att någon förtjänar ett omdöme som Sveriges Bästa Skolkommun är det helt andra kriterier i botten som behövs. Ett alternativt instrument är det som ligger bakom Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola (KBS) eller instrumenten Indicator. Båda bygger på utvärderingsgrunderna för den internationella 1000-poängsskalor för utmärkelser och decenniers vetenskaplighet. Skillnaderna mellan instrumenten är att KBS bygger på SIQ-modellens struktur medan Indicator har kopplat ihop de skolformsvisa läroplanerna med SIQ-modellens struktur. På det viset får du en direkt jämförbarhet med alla Sveriges skolor oavsett vilken av de tre skolformerna det gäller.

Med sådan typ av mätning försvinner felkällorna som finns i de jämförelseinstrument som många av skolans aktörer använder sig av idag. Det blir ingen rida ranka hästen heter Blanka där.

Media Folkbladet, SvD, SIQ, Skoldialogen