Svävande grund

Debatten om likvärdighet går vidare och hur den påverkar skolvalet. Enligt Hattie forskning har skolval knappt någon påverkan på studieprestationer. Determinantvärdet är till och med negativt. Samtidigt tycks denna likvärdighet ständigt få nya definitioner. Om likvärdigheten mäter skillnaden mellan resultatet på elevnivå är det en ny definition i förhållande hur skollagen definierar begreppet.

Skollagen (1 kap 9 §) definierar likvärdigheten med att skolor arbetar med en undervisning mot de nationellt fastställda målen i styrdokumenten. Om vi har det som grund är det både resultatet av den pedagogiska verksamheten som elevresultatet som styr. Inte enskilt eleven. Det är här vi har problemet i debatten.

Eftersom skolvalet har obefintlig påverkan på studieresultatet och skillnaderna mellan skolor är endast 20 procent är det skolenheterna vi måste studera. Skolinspektionen har i sin omfattande databas kommit fram till att hela 80 procent av skillnaden i likvärdigheten ligger inom skolorna. Alltså skiljer det mellan klassrum till klassrum och lärarnas förmåga att undervisa så lärandet når fastställda mål.

Detta är ett tecken på att skolor har en brist i den pedagogiska verksamheten. Rektorer prioriterar inte det pedagogiska ledarskapet. Möten och budgetar är mer viktiga. Lärare lämnas vind för våg utan ett pedagogiskt samtal byggt på de nationella styrdokumenten. Ett samtal om gemensam syn och arbetssätt på hur lärandet ska gå till. Den dag vi får bukt på skolans inre organisation och dess pedagogiska verksamhet kan vi notera att de nationellt fastställda målen nås. De som är framgångsrika gör just detta.

Så debatten om skolval och likvärdighet är på helt fel bana. Den byggs på en svävande grund och har lite med verkligheten att göra.

Media SvD