Av intervjuade 113 elever med toppbetyg i matematik sade sig 102 svarat högst ovilligt på PISA testen. Den påverkade ju inte betyget. En elev svarade:
De nationella proven är helt galna - de tar mycket energi av oss elever. När vi nu fick ytterligare ett prov, som dessutom inte var betygsgrundande, fick vi känslan av att det inte var så viktigt. Det var många som inte tog det på allvar - och man blir påverkad av andra, säger Jesper Palmqvist, toppelev på skolan i Bjursås till tidningen.Om det är motivationen enkom som styr elever, hur de tar sig ann ett prov, har vi ett problem. Även om jag är den förste att ifrågasätta hur nationella prov är konstruerade. De har ju ingen reell påverkan på slutbetyget. Hans-Åke Sharp docent vid Karlstad Universitet uttalar sig i en twitter tråd om just detta på följande sätt:
Den mentaliteten skapas av ett system där utifrånmotivation som betyg är förhärskande som drivkraft för elevers lärande.
Om elever tar testen som ett fejk och "fuskar" sig igenom proven kan man undra över värdet av mätningarna. Om PISA testen varit den lilla datamängden som DN intervjuat hade det varit ett resultat som man inte kunnat dra några resultat av. Ser man däremot till hela datamängden försvinner den statistiska instabiliteten. Och PISA resultatet blir en sann sannorlikhet. Men tvivlet finns ändå kvar om hela datamängden är behäftad med mentaliteten att testet inte spelar roll för ett betyg. Då är inte PISA mätningen en spegling av matematikkunskaperna.
För att relevansen ska upprätthållas måste OECD ta till sig den kritik som kommit. Både från den internationella akademiska världen som inhemskt i Sverige. Därför får vi spänt vänta på att Skolverket gör sina samkörning av betygsvärden och PISA resultat i matematik.
Media SvD1, SvD2, DN.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar