Växelspelet i skolan

Hur ser undervisningen ut ur ett elevperspektiv? Säkert på lika många sätt som det finns elever i ett klassrum. Trots detta finns det två drag i undervisningen som är avgörande: kommunikationen och innehållet. Många fokuserar ämnesinnehållet som avgörande för lärandet. I och för sig viktigt, men kommunikationen är det som ger bestående kvalitet i lärandet och relationen till eleven.

För tjugo år sedan lanserades begreppet tjänstekvalitet utgående från vad som händer före, under och efter genomförd tjänst. Undervisningen kan i mångt liknas som en tjänst fast den i stort innehåller ostandardiserade element som kunskapen hos läraren. Däremot är den i stort styrd av nationella styrdokument när det gäller innehållet - VAD. Men HUR är upp till skolan och dess lärare.

Läraryrket är som skådespelarens. Förmågan att förmedla ett innehåll av händelser på ett strukturerat sätt. Men resultatet av föreställningen beror hur skådespelaren har lyckats fånga publiken. Undervisningsprocessen är som sagt vad en händelsekedja som har en ledstång i form av olika perspektiv. Första steget före själva undervisningen att lärare och elever skaffar sig förutsättningarna för innehållet till undervisningen. Eleven funderar över vad hen ska lära sig. (Givet i yngre åldrar lite svårare.) Nästa steg i undervisningen är hur själva lektionen går till. Här agerar och samverkar eleven och läraren. Relationen blir avgörande för resultatet. Sista steget i händelsekedjan är resultatet av lärandet.

VAD är den tekniska kvaliteten styrd av de nationella styrdokumenten. HUR är den kommunikativa kvaliteten i undervisningen. Av bilden framgår den komplexitet undervisningen innehåller och var de olika komplexa delarna påverkar utfallet. Utöver det när dominerar VAD-frågor och HUR-frågor.

Kommer ni ihåg från den tid vi gick i skolan funderade vi innan lektionen vad den skulle innehålla. Var det något vi skulle förbereda oss på och vad kan läraren. HUR vår lärare lyckades med lektionen kanske vi hade en kunskap om sedan tidigare. Men före lektionen var det ingen stor sak.

När lektionen sedan pågick så funderade vi elever lite på VAD "fröken" kunde. Det förutsatte vi att "fröken" kunde. Det var snarare HUR fröken lyckades få oss att begripa det vi skulle lära oss som avgjorde om vi lyckades eller inte. Det där med bestående kunskap eller HAR bestående effekt. Det ruggiga i allt lärande är just att elevens kunskap beror till två tredjedelar HUR och endast en tredjedel VAD. För de berättelser jag hör och vad vi själv kommer ihåg är det just de där lärarna som lyckades entusiasmera oss som gjorde att vi har en bestående kunskap.

Kanske något Skolkommissionen ska ta med sig i sitt kommande arbetet för att få en skola som ökar kunskapsresultatet i den komplexa värld lärandet är.

Källa:
Danielsson, Roger J (1995) - Tjänstekvalitetens hörnstenar - kundstyrd affärsutveckling, Studentlitteratur
Körling, Anne-Marie (2014) - Läraren inom mig - pedagogiska berättelser, Lärarförlaget