Förlåt att jag besvärar

Skolvalet har varit på tapeten sedan Anna Ekström tog upp frågan i Agenda (150906). Genast kommer många förslag om att ta bort skolvalet för att minska skolsegregationen. Frågan är om det är rätt väg.

Förlåt att jag besvärar med följande. Skolsegregation kan definieras av följande:
F1 = andelen skolkamrater från elevgruppens egen grupp (s.k. Egengruppsexponering)
F2 = andelen skolkamrater från elevens egengrupp i en värld utan segregation (s.k. Förväntad egen gruppexponering).

Relationen eller Överexponeringen = F1/F2. Om kvoten är över 1,0 är sannolikheten högre att möta elever från sin egengrupp än vad de skulle ha varit med en värld utan segregation.

Förlåt att jag besvärar och hänvisar till IFAU två rapporter kring skolsituation. Båda rapporterna konstaterar att skolsegregation förklaras mesta av bostadssegregationen.

Svensk skola har aldrig varit helt blandad. Skillnader mellan skolor (mellanskolvariationen) förklarar drygt en femtedel av skillnaderna i elevförutsättningarna. Boendesegregationen förklarar mer än fyra femtedelar av skillnaderna mellan skolor. Valfriheten förklarar bara 3,4 procent av skillnaderna i elevernas förutsättningar. Alltså ingen big deal.

Förlåt att jag besvärar med att peka på sambanden i figuren ovan. Vad regeringen och vänsterdebattörer fokuserar på är de 3,4 procenten som kan förklaras av valfriheten genom skolval. Den störst problemet i skolan är inte politiskt betingad genom skolsegregation. Dagens styrdokument är till fylles för att styra skolan. Problemet ligger in-house på skolenheterna. Det är professionen som måste börja se till att skapa struktur och systematik i undervisningen.

Mer om det har jag skrivit i blogginläggen Tuffa tider, Slut gapen i svensk skola och Märkliga tankar. Länkar i slutet av detta blogginlägg.

Förlåt att jag besvärar om Hattie forskningsstudie Visible learning om vilka storheter som avgör studieprestationen. Några effekter är lärarnas trovärdighet, formativ bedömning, klassrumsdiskussioner, lärarnas tydlighet, återkoppling, kamratpåverkan. Alla har effekter på elevens lärande. Däremot finns liten effekt på lärandet i smågrupper. Ligger bara 0.09 enheter över determinant värdet (0,40) som ger effekt.

Mer om det har jag skrivit om under blogginlägget Föredöme hit och dit och Gruppering var ordet sa Bull. Länkar i slutet av detta blogginlägg.

Förlåt att jag besvärar med SKLs öppna jämförelser 2015. Här har SKL för första gången gjort en jämförelse på totala antalet skolor i kommunen och bara kommunala skolor i kommunen. Rankingen är intressant på många sätt. De fyra storstäderna har till tre fjärdedelar bättre placeringar när man inkluderar de fristående skolorna. Bara Stockholm som har omvänt förhållande. Tar vi två kommuner som står mig när har vi en fördelning på följande vis i rankingen:

Tyresö plats 113 med samtliga och 89 för bara kommunala

Eskilstuna plats 120 med samtliga och 210 för bara kommunala

Med andra ord det är fler faktorer än bara skolsegregation som styr. I Tyresö finns få segregerade områden. I Eskilstuna finns det fler segregerade områden som påverkar placeringen av den kommunala skolorna.

Mer om ranking finns under blogginlägget Skolranking i länken i slutet av blogginlägget.

Förlåt att jag besvärar. Skolans problem är alltså inte skolsegregationen utan skillnaden inom skolorna. Ett problem långt bortom politikernas horisont. Här er det samspelet internt på skolenheterna som behöver ges struktur och systematik. Tyvärr är systemkunskapen en bristvara i svensk skola från riksdag ned till läraren. Systemfelet måste rättas till genom att attackera sättet att organisera skolorna. Ett jobb för rektorer och lärare utifrån idag existerande styrdokument. Inget för politiker att bry sig om mer än att se till att infrastrukturen i systemet fungerar mellan nivåerna. Att styrkejorna fungerar.

Källor:
Hattie, John (2012) - Synligt ledarskap, Natur&Kultur
Holmlund, m fl. (2014) - Decentralisering, skolval och fristående skolor, IFAU 2014:25, s 93-97
Bölhmark, m fl (2015) - Skolsegregation och skolval, IFAU 2015:5
Öppna jämförelser. Grundskolan 2015, SKL

Blogginlägg Pluraword:
Slut gapen i svensk skola
Styrleden är bruten
Tuffa tider
Kedja hoppat av
Föredöme hit och dit
Skolranking
Märkliga tankar
Gruppering av ordet sa Bull