Gruppering var ordet sa Bull

Debatten om nivågruppering och inkludering har dykt upp igen. Senast i GP när tre SD-politiker fått svar av Gunilla Haglund, lärare, speciallärare, specialpedagog och biträdande rektor. Det intressanta är hur vi använder begreppet nivågruppering. Är det något som har att göra med den berömda normalfördelningskurvan eller något annat?

Hur vi än tycker om normalfördelningskurvan beskriver den i någon mån hur en population förhåller sig till varandra i en grupp. Om vi har normalfåran med normalbegåvade elever är två av tre elever där. Men sedan har vi ett skikt både på vänstra och högra sidan som kan betecknas som de som har behov av stöd eller inspiration. Ytterst har vi svansarna till vänster som behöver särskilt stöd och de till höger som behöver stimulans.

Hur man skapar en strukturerad undervisning är en utmaning. Inger Haglund skriver:

Vi behöver ha strukturerad, lärarledd undervisning av kompetenta lärare, tydliga mål för eleverna, höga förväntningar, individualiserade insatser, förutsättningar för valmöjligheter och att arbeta med grupprocesser och jobba mer inkluderande. Inkludering innebär inte, vilket ofta misstolkas enligt mig, att alla elever måste vara i samma rum, vara lika gamla och grupper i samma storlek. Inkludering innebär att varje elev upplever just det som läroplanen skriver om och kräver och det kan vara olika för olika elever och behoven kan se olika ut. Man måste kunna spegla sig i någon för att förstå sig själv och känna tillhörighet, men också möta olikheter för att respektera, utvecklas och förstå. - See more at: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2822517-nivagruppering-i-skolan-tillat-mig-att-problematisera#sthash.MSIxLxLO.dpuf

Vi behöver ha strukturerad, lärarledd undervisning av kompetenta lärare, tydliga mål för eleverna, höga förväntningar, individualiserade insatser, förutsättningar för valmöjligheter och att arbeta med grupprocesser och jobba mer inkluderande. Inkludering innebär inte, vilket ofta misstolkas enligt mig, att alla elever måste vara i samma rum, vara lika gamla och grupper i samma storlek. Inkludering innebär att varje elev upplever just det som läroplanen skriver om och kräver och det kan vara olika för olika elever och behoven kan se olika ut. Man måste kunna spegla sig i någon för att förstå sig själv och känna tillhörighet, men också möta olikheter för att respektera, utvecklas och förstå. - See more at: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2822517-nivagruppering-i-skolan-tillat-mig-att-problematisera#sthash.MSIxLxLO.dpuf

Vi behöver ha strukturerad, lärarledd undervisning av kompetenta lärare, tydliga mål för eleverna, höga förväntningar, individualiserade insatser, förutsättningar för valmöjligheter och att arbeta med grupprocesser och jobba mer inkluderande. Inkludering innebär inte, vilket ofta misstolkas enligt mig, att alla elever måste vara i samma rum, vara lika gamla och grupper i samma storlek. Inkludering innebär att varje elev upplever just det som läroplanen skriver om och kräver och det kan vara olika för olika elever och behoven kan se olika ut. Man måste kunna spegla sig i någon för att förstå sig själv och känna tillhörighet, men också möta olikheter för att respektera, utvecklas och förstå. - See more at: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2822517-nivagruppering-i-skolan-tillat-mig-att-problematisera#sthash.MSIxLxLO.dpuf

Vi behöver ha strukturerad, lärarledd undervisning av kompetenta lärare, tydliga mål för eleverna, höga förväntningar, individualiserade insatser, förutsättningar för valmöjligheter och att arbeta med grupprocesser och jobba mer inkluderande. Inkludering innebär inte, vilket ofta misstolkas enligt mig, att alla elever måste vara i samma rum, vara lika gamla och grupper i samma storlek. Inkludering innebär att varje elev upplever just det som läroplanen skriver om och kräver och det kan vara olika för olika elever och behoven kan se olika ut. Man måste kunna spegla sig i någon för att förstå sig själv och känna tillhörighet, men också möta olikheter för att respektera, utvecklas och förstå. - See more at: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2822517-nivagruppering-i-skolan-tillat-mig-att-problematisera#sthash.MSIxLxLO.dpuf

Vi behöver ha strukturerad, lärarledd undervisning av kompetenta lärare, tydliga mål för eleverna, höga förväntningar, individualiserade insatser, förutsättningar för valmöjligheter och att arbeta med grupprocesser och jobba mer inkluderande. Inkludering innebär inte, vilket ofta misstolkas enligt mig, att alla elever måste vara i samma rum, vara lika gamla och grupper i samma storlek. Inkludering innebär att varje elev upplever just det som läroplanen skriver om och kräver och det kan vara olika för olika elever och behoven kan se olika ut. Man måste kunna spegla sig i någon för att förstå sig själv och känna tillhörighet, men också möta olikheter för att respektera, utvecklas och förstå. 

Det befriande i texten ovan är att inkludering inte är samma rum, samma grupp eller lika gamla. Här skulle skolan verkligen behöva fundera några varv till på vad inkludering betyder för den enskilda skolan. För läroplanen har krav på att varje elev behandlas utifrån egna behov som kräver saker av skolan. Jag roade mig med att göra följande figur:

I läroplanen Lgr11 finns ett antal huvudmoment i kapitel 2. Ett handlar om kunskaper. I det kapitlet har man fastställt ett antal övergripande elevmål i de olika ämnena i kursplanen. Dessa styrs hur undervisningen ska anpassas för att nå elevmålet i matematik. Koppla sedan detta till det pedagogiska innehållet som finns i kursplanen fås mixen att lärarna gör rätt från sig till eleven. Ytterst görs en bedömning sedan hur eleven lyckats nå ämnesförmågorna och uppställda kunskapskrav. Detta brukar resultera i ett kunskapsresultat. En parameter i att bedöma kvaliteten på skolan. Men inte den enda. För att undervisningen ska bli rätt måste också graden av uppfyllt elevmål mätas. Alltså hur bra har pedagogiken och dess struktur varit för att eleven ska nå sina kunskapsmål.

Därför måste skolan mer medvetet skapa en pedagogisk struktur för att få en strukturerad undervisning. Det duger inte att lärarna bara har egen kunskap om sin undervisning. Det som brukar kallas humankapital. För allt som bara sitter i huvudet är en livsfarlig storhet. Vad händer när läraren går hem på kvällen? Om hen inte dyker upp dagen efter vad händer då? Ska inte svara på frågan mer än att det är avgörande att skolan dokumenterar sina arbetssätt. Att skapa ett strukturkapital för den pedagogiska strukturen.

Graden av professionalism är just att frigöra sig från enskildheter och skapa ett gemensamt språk på varje skola. Det är inget politiker kan göra. Deras uppdrag är bara att skapa den övergripande "marknaden" i form av styrdokumenten. De ska inte in och peta i professionens vardag.

Media GP
Pluraword: Inkluderad i något