Farlighetsfaktorn

Skolverket kom med sin lägesbedömning av svensk skola i maj i år. Först nu börjar jag skärskåda den. Tre saker lyfter Skolverket fram som avgörande utvecklingsområden:

• En undervisning som möter varje elev
• Rätt förutsättningar för lärare och rektorer
• En långsiktig styrning och ett förtydligat ansvarstagande

Mest oroande är den mellersta utvecklingsområdet. Den har blivit aktuellare med lärarlegitimationen eller brist på den under sommaren och inför skolstarten.

Bilden illustrerar en allvarlig situation. Skolverket slår fast i sin lägesbedömning:

Var femte person som arbetar som lärare har inte någon lärarexamen och kan därmed inte få lärarlegitimation. Var tredje lärare i grund- och gymnasieskolan saknar behörighet i de ämnen de undervisar i.

Hur kan detta få fortgå. Har inte huvudmännen förstått allvaret i de rapporter som kommer om lägre kunskapsresultat. Har PISA-mätningar bara blåst förbi lokalpolitikern i kommunerna. Det är ju de som huvudmän som har ansvaret för att detta inte inträffar att lärare inte har rätt ämneskompetens eller saknar adekvat utbildning. Skolan är ingen vanlig kommunal verksamhet.

Detta är en ödesfråga för skolan i det samhälle vi lever i. Fakta och kunskap är i dag lätt som en plätt att hitta. Men är de relevanta och vem är källan till dem. Skolans monopol som kunskapsområdet är brutet iom Internet och sociala medier. Vad skolans stora uppgift är att lära kommande generationer hur man hantera logik, källkritik och förståelse för det man läser i de enskilda ämnen. Ämnena ska ge det underlag som behövs för att kunna förstå sammanhang och uppbyggnad.  Har man inte som elev rustats med ett antal verktyg och hur man tillämpar dem blir det svårt i vuxen ålder att ta till sig tal, skrift och siffror. Att förstå bakgrund och nya kunskapselement för att kunna dra rätt slutsatser i ett kunskapssamhälle. 

Källa:
Skolverkets lägesbedömning 2015, Rapport 421, 2015