Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

fredag 13 april 2012

Undervisningskravet i fara

När skollagen togs i juni 2010 har alla vetat av att förskolan är en av tre skolformer i det svenska skolväsendet. Med upphöjelsen ställdes nya tuffare krav på förskolan. Därför är det lite förvånande att riksmedierna först nu reagerar på det som varit känt sedan snart två år. Bristen på förskollärare.

Ett yrke som idag kräver tre och ett halv års universitetsstudier.

Bristen är lite självförvållad av förskolorna själv. Kanske mest inom de fristående förskolorna. Där har man oftast fokuserat barnomsorgen före pedagogiken. Jag har varit med i utbildningar jag haft där företrädare för förskolorna sitter med läroplanen Lpfö 98 i handen och undrar vad man ska ha den till.

Frågan som börjar oroa mig är: Kommer förskolan att klara sitt uppdrag i utveckling och lärande av barnen?

Det är tänkt att förskolan ska ge kommande generationer de nycklar som behövs för att klara av de kunskapskrav som finns i grundskolan. Om bristen på utbildade förskollärare då finns måste ju per automatik också kvaliteten i lärandet sjunka. De ända som är vinnare på denna brist är de utbildade förskollärare som kan höja sina löner utan att Lärarförbundet behöver löneförhandlar åt dem.

Det är dags för en nationell samling att försöka få fler att välja förskollärar utbildningen på landets läroanstalter. Lite förvånande är också att barnskötare som erbjuds möjligheten till denna vidareutbildningen inte tar chansen.

Det kommer vara tufft för förskolan om man inte lyckas vända synen på förskolan. Samtidigt som föräldrarna har för enögd syn på vad förskolan är för något. Det är inte bara att lämna in barnet på morgonen och få hämta ut dem på em å tro att det är bara lite lek och mat som gäller under dagen.

För övrigt anser jag att förskollärarna är viktigaste resursen på förskolan.

Media SvD

3 kommentarer:

  1. Behörighet står inte högt i kurs inom någon skolform. Det är ju så mycket billigare med lärare som kvackar inom ämnen de inte har kompetens för. Dåliga resultat är ju ett bra motiv för låga lönepåslag. Det är ju inte konstigt att förskolan är inne i samma onda vals med få av de duktiga eleverna som vill gå en lång utbildning med en av de lägsta lönerna som resultat.

    SvaraRadera
  2. Å jo vars Jan, nu är det så att du inte får driva förskolor om du har för lågt pedagogiskt innehåll. Skolinspektion har ju sagt ifrån om du läser artikeln.

    Skolhuvudmännen har uppdagat problemet och börjar jaga förskollärare och därmed bjuder över varandra lönemässigt för att få dem att börja jobba. Samtidigt har ju skollagen satt ribban för vem som får vara förskollärare. Lika som er lärare.

    Sedan är resan lite längre i skolan. Men med behörighetskraven kommer det inte vara lika lätt att anställa lärare som du beskriver det.

    SvaraRadera
  3. Plura, jag blev själv missmodig när jag läste om detta. Mina tankar gick också osökt till skolan Vad kommer hända i skolans värld när ämnesbehörigheten blir ett faktum? Vad kommer det kosta och vilka konsekvenser kommer det få? Hur kommer lösningarna se ut i praktiken, lagen till trots? Med andra ord hur kommer praxis att se ut?

    Jag hörde i alla fall från en lärarutbildare härom dagen att de studenter som pluggar till förskollärare verkar hålla måttet betydligt bättre än blivande ämneslärare. Det tycker jag är intressant, men också skrämmande. Senast igår visade ny statistik hur ämneslärare förlorat i löneutvecklingen jämfört med andra lärargrupper.

    SvaraRadera