Gott å blandat

Godis är gott. Speciellt när den är blandad. Så även statistik. Skolverkets statistik över svensk skolväsende är en intressant läsning.

I den nya statistiken från hösten 2014 redovisas inte längre skolor. Man har utgått från den nya definitionen av skolenhet som skollagen pratar om. Det innebär ett nytt sätt att se helheten. Totalt finns det i den nya skolformen förskolan idag 13.269 enheter varav den pedagogiska omsorgen har störst andel fristående enheter motsvarande 68 procent av dess delmängden.

Går vi till de två andra skolformerna i skolväsendet omfattar de 10.739 enheter varav gymnasieskolans andel av fristående skolor utgör 34 procent i dess delmängden. Grundskolan har 17 procent fristående skolor. Ser vi till relationen offentliga och enskilda skolor på totalen är endast 17 procent enskilda (fristående). Ser vi på antalet elever som går i enskilda skolor omfattar den 291.000 elever av totalt 1.403.000 elever.

Annat godis är det här med andelen barn/elever i förskolan/skolan. I förskolan finns det drygt 100.000 anställda. Tittar vi på fördelningen är det 5,3 barn/årsarbetare i förskolan och 4,3 barn/anställda i pedagogisk omsorg. För fritidshemmen gäller 13,1 elever/anställd på en storlek om knappt 34.000 anställda. Ser vi till grund- och gymnasieskolan finns det knappt 124.000 lärare. Lärartätheten är för grundskolan 12,1 elever/heltidsanställd lärare och för gymnasieskolan 11,9 elever/heltidsanställd lärare.

Intressanta siffror i den politiska skoldebatten om lärartätheten. Om siffrorna är så låga som Skolverkets statistik visar undrar jag varför effekten på studieresultaten inte är bättre. Av de som gick ut grundskolan våren 2014 hade hela 22,6 procent inte fullständiga betyg och 13,1 procent saknade behörighet till gymnasieskolan. I ett enskilt ämne var hela 31,2 procent inte godkända i svenska som andraspråk.

Andra intressanta siffror är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen/utbildning. Sämst till ligger förskolan med endast 45,3 procent av förskolepersonalen. Därefter fritidshemmen med 51,2 procent. Grundskolan leder intressant över gymnasieskolan när det gäller andelen högskoleutbildade. Där finns 85,7 procent högskoleutbildade mot 79 procent på gymnasiet. Varför det är så kan man fundera på när det verkar var mer studenter som söker till att bli gymnasielärare än ämneslärare på högstadiet.

Mycket kan man blanda i godispåsen. Om segregation och skolval till exempel. På mig verkar debatten om segregation och skolval mer ideologisk än faktagrundande. Möjligen blir det ett problem i kommunala skolor med en inbördes slagsmål om eleverna. Om de kommunala skolorna omfattar hela 83 procent av alla grundskolor i landet är det här vi ser det största problemet med segregation. Den beror i mångt och mycket på bostadssegregationen och möjligheten till val av skolor eftersom det oftast är närhetsprincipen som brukar gälla. Säkert kan det finnas andra faktorer också man kan väga in.

Mycket skulle man kunna diskuterar. Tror jag stannar där.

Källa: Skolverket Snabbfakta.