Skolans möjligheter

Skolverket och Skolinspektionen har berört det viktigaste i skolan, ett systematiskt kvalitetsarbete, under sin konferens i november. Den bärande möjligheten är ordet analys. En utmaning för skolan.

Analysens betydelse är viktig. Den bygger på att se samband och mönster som leder till att rätt saker görs utifrån de givna förutsättningar man har. Skolans resurser kostar redan idag mycket pengar. Frågan är vad för effekter vi får av dessa pengar.

Noterar vi huvudmannen (kommunfullmäktige/nämnd/styrelse) och dess nivå saknar nio av tio en analys innan åtgärd. De åtgärder man gör får de den önskade effekten man är ut efter? Här är det inte solklart att de satsade resurserna ger önskat resultat. Men framför allt har huvudmannen aktiv dialog med rektorer och rätt stöd till dem? Är förvaltningen eller bolagsledningen en bromsade eller stödjande funktion eftersom denna enhet inte är reglerad i skollagen.

Bilden ovan har tre mappar. Varje mapp innehåller kraven på vad analyser ska innehålla och vad som ska rapporteras mellan nivåerna. På enhetsnivå behövs analys av hur den samlade gruppnivåns (klass, arbetslag) resultat ser ut. Hur är kvaliteten i beslutsunderlagen både internt och till de rapporter som ska till huvudmannen. På lärarnivån behövs analyser utifrån elev och styrdokument. Framför allt den viktiga analysen som innebär anpassning av undervisningen och vilka utmaningar och stimulans behövs.

Skolans utmaning och möjlighet ligger i att analysera resultaten på individ-, process- och strukturnivån. Utmaningen ligger i att samla data från olika skolformer och verksamheter. Koppla den utgående från nationella mål i skollagen och de skolformsvisa läroplanerna. Den stora utmaningen är att inte bara snegla på analyser på individnivån. Den är säkert bra i relationen lärare och elev. Men säger inte något nämnvärt om processen (undervisningen) och strukturen (rutiner, stöd- och ledningssystem).

Utmaning för skolan ligger i att bygga sina styrkedjor på ett sätt så det finns en styrkedja byggd på någon form av pedagogisk struktur. Ett råd jag brukar ge är att ta läroplanens kapitel två och dess huvudmoment som den gemensamma strukturen. På detta vis underlättas analysen oavsett om du befinner dig på huvudmannanivå eller skolnivå. Processnivån beskrivs lämpligast utifrån ett årshjul som bestämmer aktivitet och rutiner.

Mera tankar kring kring navet i skolutvecklingen det systematiska kvalitetsarbetet har jag skrivit här: Har ni hört det förut och Professionen är stark, men systemet brister.