Rektor att leda kunskaporganisationer

Kunskapssamhället kräver annan typ av ledarskap. I det samhället vi lever i är kunskap viktigare än resurser. Den som har kunskap får makten i offentlig verksamhet och organisationer. Trots att de är politiskt styrda. Rektorer måste då ha förmågan att förena utbildningen med förmågan att utveckla medarbetarnas professionella kompetens.

Rektorsrollen blir viktigare. Då kan den inte förknippas med hur den var förr i världen med tjusiga attribut som på bilden ovan. Kanske ska de vara mer som allas vår Linda, rektorn som lyckades lyfta Ronnaskolan i Södertälje.

Ett antal repliker har kommit på Näringslivets forskningsberednings debattinlägg. Ett inlägg från Lärarförbundet som pratar om att rektorer snarare flyr från administration. Från några organisationsforskare som säger så här:

Professionell verksamhet karaktäriseras i hög grad av autonomi, det vill säga på att vi litar på att de professionella arbetarna – i detta fall lärarna – kan och vill genomföra sitt arbete med hög kvalitet. 

Vilket i sig bygger på mycket hur privata kunskapsverksamheter fungerar som tidningsredaktioner, konsultföretag och mäklare. Men där ordet autonomi inte innebär att medarbetarna har fritt valt arbete. Skolan är som en teater. Teaterföreställningen är hårt uppstramad med struktur och dokumentation. Ta bara sådana begrepp som manus, dekor, musik och kostymer. Allt viktigt för att föreställningen ska gestalta  pjäsen. Men trots detta är varje föreställning unik.

Två ytterligare repliker har kommit. En från Camilla Waltersson Grönvall (M) som tar upp att det behövs ytterligare en utredning som styrningen. Man undra om M inte läst professor Olof Johanssons utredning Rektor och styrkedjan. Däremot poängterar hon detta med lärarledarskap:

Ledarskapet i skolan och i klassrummet är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen.

Däremot säger den fjärde repliken från Daniel Suhonen m fl med bestämd uppfattning att:

det som avgör en skolas resultat är inte rektorn utan skolans elevsammansättning. En rektor på en skola med de sämsta resultaten kan mycket väl ha gjort ett bättre jobb än en rektor på en skola med toppresultat.

En negation som heter duga. Om du har en duktig rektor på en skola som ger sämre resultat är inte en duktig rektor. En duktig rektor har alltid förmågan att få skolan att fungera. Se bara på Rinkebyskolan i Rinkeby, Stockholm, och dess förre rektor. Han hade förmåga att knyta till sig duktiga lärare. Ta bara berättelsen om Stavros Luca. Elever som han hade, trots elevsammansättningen, gick från värstingar till att idag ha höga akademiska examina. Detta i ett område som är starkt behäftat av utanförskap.

Det måste vara andra saker som gör att ledarskapet lyckas. Låt oss se vad forskningen säger om effektiva skolor. Om rektor är fysiskt och själsligt närvarande med god insyn i lärarnas vardag skapas något. Ledarna och lärarna samverkar där runt de pedagogiska utvecklingsfrågorna och ledarna förankrar sina ställningstaganden hos personalen innan ett beslut fattas.

Sammanfattar vi forskningen säger den följande:

• Rektorn är närvarande i lokalerna och har en "High personal profile" i skolans aktiviteter.
• Rektorn har ett gott kollegialt samarbete med andra mer erfarna rektorer.
• Rektor är tydlig i sitt visionära ledarskap och har förmåga att konkretisera visioner och mål som lärarna också accepterar och arbetar efter.
• Rektorskapet är tydligt, didaktiskt och pedagogiskt inriktat.
• Rektor har en nära samverkan med lärarna och har god insyn i lärarnas vardag.
• Rektor förankrar sina ställningstaganden hos personalen i högre utsträckning innan ett beslut fattas.
• Rektor har positiv förväntan på lärarna i deras utvecklingspotential.
• Rektor stöttar lärarna i sitt arbete med elever, föräldrar och i sitt pedagogiska utvecklingsarbete.

Sammanfattningen ovan korresponderar väl med det jag inledde inlägget med. Det fordras att rektorer både kan driva utbildningen (=verksamheten) och samtidigt ha förmåga att utveckla skolans medarbetare.

Media DN1, DN2, DN3, DN4
Lärartidningen
Tidigare blogginlägg Pluraword:
Rektor, att vara - att inte vara
Makten och härligheten över skolan
Källor forskning:
Hultman Spindlar i känsliga nätverk (1998)
Mortimore m.fl. School matters (1995)
Persson Skolkulturer (2008)