Skolmyter à la Jessica Schedvin

Inte ofta jag gör ett eget blogginlägg om andras bloggande. Detta får definitivt bli ett undantag. Blev verkligen inspirerad av den djärva och kloka Jessica Schedvin. En lärarstudent som älskar sitt yrkesval att bli lärare i svenska som andra språk. En gren inom skolan som verkligen behöver de bästa lärarna.

Hon är klok som en bok när  hon skrivet på sin blogg om de tio mest spridda myterna om svensk skola. Vill citera några.

Myten nummer fem om lärarna hinner inte undervisa:

En mäklare säljer inte bara hus. En läkare träffar inte bara patienter. En politiker håller inte bara tal. Om jag bara ville undervisa hade inte jag valt läraryrket. En del av yrket är också att genomföra studiebesök, bedöma elever, bemöta föräldrar, rätta nationella prov, delta i fortbildning och i arbetslagsmöten. Och andra saker som det ofta gnälls om i lärarrummet, men det är det jag vill göra. Annars är jag inte lärare.

Läraryrket är så mycket mer än att stå i klassrummet och undervisa. Ta bara ett närbesläktat yrke skådespelare. Ta Magnus Härenstam som exempel. Magister Härenstam var en av landets bästa pedagoger. Tänk bara på Fem myror är fler än fyra elefanter. Eller den sista föreställning Morsning & goodbye. Inte bara att stå framför kameran eller på scen i en och en kvart. Det ska till manus, öva in repliker, testa framträdandet, mm. Mycket mer än dra själva framträdandet som är den mindre delen av jobbet.

Myt nummer sju om skolans resultat faller:

Det är en större utmaning att gå i skolan idag än vad det var för tio år sedan. Skolan är en helt annan värld idag än vad det var för 50 år sedan. Det som var viktigt igår är det inte idag. Kunskap förändras och blir mer eller mindre relevant. Jag förnekar inte att resultaten på nationella prov och andra mätningar inte är där det borde vara, men den riktiga frågan borde handla om vad kunskap faktiskt är och hur det bedöms. Sedan kan vi ta oss an frågan om hur resultaten ser ut.

Kunskap är ett komplex fråga. Det fastslås även i Lgr11. Där står: Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet...Jessica tar upp tidsperspektivet. Jag själv gick i den där perioden för 50 år sedan. Då var det mycket fakta rabbel och förståelse. I varje fall inom matematik och språk. På den tiden var betygssystem helt väsensskilt från dagens. Men den stora frågan idag är nog även hur hamnar bedömningarna i ett så pass luddiga kunskapskrav. Hur pass skickade är lärare till bedömningar utifrån kunskapskraven som inte satt betyg på flera decennier? Jag lägger inga värderingar i detta men det finns många felkällor för att bedömningen ska vara så objektiv som möjligt. Samtidigt finns det brister i hur skolor faktisk mäter och analyserar resultaten på elev och gruppnivå. Här finns mycket att önska sig. Trots att forskningen envetenhet hävdar att kunskaper inte kan mätas.

För övrigt anser jag att läraren är så viktigt att kvaliteten på de som faktiskt går ut lärarutbildningen måste ha kvalitet i sitt lärande den dagen de ställer sig i klassrummet eller sitter i arbetslaget.

Tack Jessica för att du inspirerade mig.

Blogg:
Jessica Schedvin: Tio myter om skolan