Vid en diskussion om arbetsmarknaden är det lätt att göra misstaget att se arbetskraften som något homogent. Så är naturligtvis inte fallet; kunskaper, förmågor och kompetenser – humankapitalet – skiljer sig åt mellan olika individer. Humankapital består av en uppsättning färdigheter och kunskaper vilka gör individen produktiv och förmögen att arbeta. Långt ifrån alla dessa förmågor går att förvärva genom utbildning. Alla former av utbildning är inte heller förenade med uppbyggnad av humankapital, vissa bör i stället betraktas som konsumtion.Om vi relaterar humankapitalet till detta som ska bidra till välståndet måste man fundera över vad är det för kunskaper i skolan som är viktiga. Vi har givetvis basfärdigheter som läsa, skriva och räkna. Dessa är fundament för övrig vetskap. Men dessa basfärdigheter måste ständigt tränas för att hållas vid liv. Om vi då svänger över till utbildningens nytta för arbetsmarknaden och humankapitalet måste funktionssättet ändras. Logiken i industrisamhället måste göras om. Det är här det skär sig i den politiska ideologin. Den generella välfärden med ihop tryckt lönespridning fungerar inte i ett kunskapssamhälle.
Om Nybyggarsverige 2.0 ska bli en realitet måste utbildning löna sig. Här har Sverige ett problem. Om välståndet ska bygga på entreprenörsanda i detta samhälle är det två saker som måste ske. Utvecklingen av den digitala arena måste skapa nya former. För genom denna utveckling ändras arbetsformer och informationsspridningen. Kunskap i digitaliserad form blir mer en fri nyttighet. Här kan vi bara studera mediehusen och deras problem med en affärslogik som bygger på det fysiska sättet att distribuera kunskap. Eller ta bara det här med Kodakmoment. Kodak är ett minne blott medan vi aldrig till förn publicerar så många digitala Kodakmoment på sociala medier genom våra smartphone.
När logiken ändra våra livsmönster och sättet att framställa varor och tjänster är det viktigt att inse att det inte bara är humankapitalet som spelar roll. Leif Edvinsson var tidigt ute med att definiera begreppet intellektuellt kapital.
Problemet med att ha alla verksamhetskunskap i huvudet är uppenbart. Inte nog med att humankapitalet över tid kan förstöras hos individen genom sjukdom eller andra funktionsnedsättningar i hjärnan är det direkt farlig när någon av nyckelspelarna inte dyker upp i verksamheten igen. Hur många tjänsteföretag eller för den delen industriföretag med stort kunskapsinnehåll har inte dukat under av just den anledningen. Därför är det livsavgörande att bygga upp strukturkapitalet i verksamheten som stannar kvar efter fem.
Skandia är ett tydligt exempel på både hur illa det gick och hur viktigt att bygga struktur var. Flera av de bolag som kraschade på 90-talet och som sedan överlevt byggde struktur för att överleva. Då är det viktigt att inte bara fokusera kundkapital utan också sättet att organisera verksamheten. Hur för vi in nya tankar i verksamheten och hur ser vi till att skapa flödet i verksamheten. PJ Anders Linder skriver just om kunskapen i en krönika i GP:
Vi
vill ha ett Kunskapssamhälle, började allt fler människor tänka. Men
varför bryr vi oss då så lite om just kunskaperna och så mycket om
allting annat som har med skolan att göra? - See more at:
http://www.gp.se/nyheter/ledare/gastkronikor/1.2936446-linder-ar-en-annan-framtid-for-skolan-mojlig-#sthash.n6WhnBUi.D6gUlPvL.dpuf
Vi
vill ha ett Kunskapssamhälle, började allt fler människor tänka. Men
varför bryr vi oss då så lite om just kunskaperna och så mycket om
allting annat som har med skolan att göra? - See more at:
http://www.gp.se/nyheter/ledare/gastkronikor/1.2936446-linder-ar-en-annan-framtid-for-skolan-mojlig-#sthash.n6WhnBUi.D6gUlPvL.dpuf
Vi vill ha ett Kunskapssamhälle, började allt fler människor tänka. Men varför bryr vi oss då så lite just åt kunskaper och så mycket om allting annat som har med skolan att göra?Det är nästa del i hur vi ska bevara och utveckla kunskapens innehåll hos kommande generationer. En del i denna "överföring" är också förmåga att generationer emellan hitta sätt att digitalisera erfarenheter och kunskaper. Att göra den begriplig och tillgänglig för vidareutveckling.
Dessa tankar har jag funderat på under julen 2015. Låt oss vidareförädla detta med kunskaper och förmågor och sättet att organisera samt distribuera dem. Industrin kommer att finnas kvar och utvecklas, men på ett nytt sätt. När jag för drygt 20 år sedan frågade människor i industri varför de var intresserade av tjänstekvalitet fick jag till svar: de varor vi framställer innehåller mycket kunskap. Det tydliggjordes för mig när jag hade förmånen att se in i en av Sveriges kronjuveler. Noterade att en lastbils värde bestod till 80 procent av förpackad kunskap. Detta kunskapsinnehåller har inte minskat över tiden.
Så låt budskapet skalla: Mer kunskap till välfärden. Hög tid att bryta upp existerande välfärdsmodell för att till fullo få utväxlingen i kunskapssamhället.
Media SvD, GP
Wikipedia:
Kunskapssamhället
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar