Jantelagen och en jämställdhet som spårat ur är en black om foten för Sverige. Specielbegåvade eller som det heter på byråkrat svenska, särbegåvningar, har varit på undantag länge. Som inte det räcker har man skapat yrken som ska få med de där som behöver hjälp, specialpedagoger.
Allt förfelas i landet lagom eftersom det verkar att man bara kan förlika sig med de där människorna som är "medel måttliga", normalbegåvade och högpresterande. Ett arv från det där synsättet som rått under en hegonomi som nu är bruten. Men som tycks leva kvar.
Samtidigt kan man fundera över om det här lagomtänkandet har planterats in i skolan genom det "snåla systerskapet"? Övervägande delen av de som förmedlar barnen och eleverna kunskap är av det kvinnliga könet. Kännetecknet på systerskapet är att ingen ska sticka ut åt det ena eller andra hållet. Då är man en förrädare.
Är bristen på jämlikhet mellan könen i lärarkåren orsaken till att vi inte stöder de som har problem? Eller inte stöder dem som vill vidare?
För övrigt anser jag att var och en har sin rätt att nå resultat, för lika är vi inte.
Media SvD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar