Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

lördag 14 juli 2012

Politisk pajkastning leder inte framåt

Har sett merparten av de webbsändningar som gjordes under Almedalsveckan 2012. Det som förvånar mig är fortsatt pajkastning om skolsystemet. Tydligaste var det på LRs seminarium om grundskolan 50 år.

När diskussionerna förs är det utifrån den situation skolan befann sig i för drygt ett år sedan. Rätt ointressanta diskussion. Frågan borde istället vara: hur gör vi för att inför de nya styrreglerna? Istället börjar man föra en diskussion om huvudmannaskap utifrån en likvärdighet. Skrämmande!

Värst kan jag tycka det var när förre gd för Skolverket Per Hullberg så kraftigt börjar tala om statlig styrning å en återförstatligande. Skolan har aldrig varit statlig styrd på det sätt som man tror. Att skolan styrdes pedagogiskt från SÖ när det gällde penningatilldelning var en sak. Den andra som "rättades till" var lönesättningen. Det var inte så att lärarna var anställda av staten fast man hade statliga lönetariffer. Det var ett dubbelkommando man tog bort 1991.

Det är djupt oroväckande att denna debatt förs. Problemet för skolan är inte vem som är huvudman, utan hur resurser styrs till skolor i behov. Elevperspektivet är näst intill frånvarande i debatten.

Får hålla med Karl-Petter Thorwaldsson när han säger att det på den politiska planhalvan bör bli en borgfred om skolan. Den är för viktig för politiska utspel.

Vad man möjligen borde diskutera är snarare hur stort det kommunala självstyret ska vara. Är det så att vissa samhällsektorer inte ska politiskt styras av kommunerna, utan bara genomföras. Då tänker jag speciellt på skolan och omsorgen. Skolan ska, enligt mitt förmenande, inte hobbypolitikerna ägna sig åt skolpolitik utan istället vara nyttiga genomförare av den statliga politiken som är fastställd i skollagen och läroplanerna. Annars får vi S märkt politik i kommuner med det styret och tvärt om. Det går på tvärs rikspolitiken.

Det vi måste se, tycker jag är Stockholmsstad som har en differentierad skolpeng beroende på var skolorna finns i för socioekonomiskt förhållande. Det borde varje kommun ha. Samtidigt är det ju så att i en kommun finns det både bra och dåliga skolor. Då är det viktigt att lägga ned skolor som inte klara att nå de statliga målen. För det är inte likvärdigt att låta bara elever tvingas gå i skolor som inte uppfyller kraven i styrdokumenten.

För övrigt anser jag att skolan är för viktig för att politiker ska ha det som trätoämne eller som bugetregulator i den kommunala ekonomin.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar