Dagens målrelaterade betygsystem bygger på att eleven ska uppnå kunskapsmål. Staten har genom centralt innehåll och krav på förmågor riktat om systemet så att lärare inte är hjälpta av nationella prov för att sätta betyg. De har inte makten över betygssättningen som under det gamla relativa betygssystemets dagar. Bara bedöma om eleven uppnått en given kunskapsnivå.
Man kan allvarligt fundera över nyttan med nationella prov. Är det ett sätt att se om lärarna följer det centrala innehållet i kurs- och ämnesplaner. För inte är det liktydigt med att NP är betygsgrundande. Möjligen att se någon form av nivå i klassen eller skolan.
Om NP tar tid från undervisningen är det inte särskilt begåvat att lägga tid på något som inte har värde för betyget.
Samtidigt måste man fråga sig hur provkonstruktörerna tänk. Vissa ämnen i skolan går inte att standardisera. Hemska tanke om alla böcker och tidningar hade samma innehåll och uttrycksform. Hur sexigt skulle det vara på en skala på tio? Inte ens upphetsande. SvD och DN i samma språkdräkt. Enfald på hög nivå. Lika lite kan en uppsatsskrivning trängas in i en given mall.
Skulle även drista mig till att säga att samma gäller för matematik. Det är ett språk i sig som inte lätt kan fångas. Om det bara gällde att räkna då kanske NP skulle kunna användas. Fast inte egentligen då heller. Det finns inte ett sätt att räkna för att komma fram till en lösning.
Frågan blir då är det likhet som strävas efter genom NP? För inte är det likvärdighet. Likvärdighet är att alla når fastställda nationella mål. HUR är inte avgörande för likvärdigheten.
Media SvD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar